månadsarkiv: januari 2011

Den framtida gymnasiesärskolan

Gymnasiesärskoleutredningen har i dag överlämnat betänkandet ”Den framtida gymnasiesärskolan – en likvärdig utbildning för elever med utvecklingsstörning” (SOU 2011:8) till utbildningsminister Jan Björklund. I det föreslår utredaren Eva Wallberg att det ska finnas ett brett utbud av utbildningar för elever i gymnasiesärskolan och att eleverna ska kunna välja utbildning och skola på motsvarande sätt som elever i gymnasieskolan.

Breddat syfte
Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en anpassad utbildning. Liksom för gymnasieskolan föreslås den ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Fortsatta studier kan handla om gymnasial särvux, folkhögskola eller kursverksamhet.

Breddat utbildningsutbud
Den framtida gymnasiesärskolan föreslås bestå av nio nationella program och ett träningsprogram för elever som inte kan följa undervisningen på de nationella programmen. De nationella programmen som föreslås är:
– Administration, handel och varuhantering
– Estetiska verksamheter
– Fastighet, anläggning och bygg
– Fordonsvård och transport
– Hantverk och produktion
– Hotell, restaurang och bageri
– Hälsa, vård och omsorg
– Samhälle och språk
– Skog, mark och djur

De nationella programmen hämtar innehåll från gymnasieskolans samt¬liga program, inte som i dag endast från vissa. Nyheter är programmen Fastighet, anläggning och bygg, Hälsa, vård och omsorg samt Samhälle och språk.

Ett trettiotal nationella inriktningar föreslås, vilket är en nyhet som bidrar till en ökad tydlighet om gymnasiesärskolans innehåll. Det gör det lättare för kommunerna att samverka om utbildningsutbudet. Att de nationella inriktningarna speglar gymnasieskolans inriktningar gynnar samverkan mellan skolformerna.

Det ska också vara möjligt att inrätta riksrekryterande utbildning, t.ex. riksidrottsutbildning, inom gymnasiesärskolan. Utredningen föreslår även en gymnasial lärlingsutbildning inom gymnasiesärskolan.

En poäng- och kursindelning ska ersätta timplanen för de nationella programmen. Det gör det möjligt att bygga in en tydlig progression i utbildningen och ge varje elev möjlighet att utifrån sina förutsättningar nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.

Ökade valmöjligheter
För att en elev ska ha möjlighet att dra nytta av de olika utbildningsvägarna ska eleven ha möjlighet att söka nationellt program på samma sätt som gäller för elever som söker till gymnasieskolan. Det ska också vara möjligt att bli mottagen till en gymnasiesärskola i en annan kommuns eller fristående gymnasiesärskola på motsvarande villkor som för gymnasieskolan.

Eleven ska enligt förslaget söka även till det träningsprogram som föreslås ersätta dagens individuella program inom gymnasiesärskolan. Om hemkommunen bedömer att eleven har förutsättningar att tas emot på ett nationellt program ska eleven erbjudas ett sådant i stället. Ingen elev ska kunna nekas utbildning på nationellt program.

En elev som tillhör särskolans målgrupp ska också ha möjlighet att söka sig till gymnasieskolan och då bli mottagen på gymnasieskolans yrkesintroduktion eller individuellt alternativ, utan att kommunen ska kunna motsätta sig detta.

Rätt till gymnasiesärskola – för rätt elever
Utredaren föreslår vidare att rätten att alltid tas emot i gymnasiesärskolan för en elev som gått ut grundsärskolan ska gälla endast om eleven tillhör särskolans målgrupp. Konsekvenserna av att tas emot i gymnasiesär¬skolan på felaktiga grunder kan bli påtagliga och livslånga t.ex. genom att möjligheten till fortsatta studier påverkas. Personal i grundsärskola eller gymnasiesärskola ska vara skyldiga att anmäla om det finns indika¬tioner på att en elev inte tillhör särskolans målgrupp. Hemkommun ska i så fall utreda detta och, om eleven inte tillhör målgruppen, omplacera eleven till grundskolan eller gymnasieskolan samt vidta åtgärder för att underlätta elevens övergång.

Inte bara konsekvensändringar för gymnasial särvux
Det ska vara möjligt att fullfölja sina gymnasiesärskolestudier på gymnasial särvux om eleven har förutsättningar för det. Gymnasial särvux ska även kunna erbjuda annan utbildning på samma nivå, t.ex. yrkeskurser eller orienteringskurser.

Arbetsmarknadsministern kommenterar Samhalls resultat

Under 2010 gick 977 medarbetare från Samhall till jobb hos andra arbetsgivare, vilket motsvarar 5,4 procent av totala antalet anställda med funktionsnedsättning, visar Samhalls bokslutskommuniké som presenterades i dag. Statens mål för 2010 var 5 procent. För 2011 höjs nu målet till 6 procent.

Det är väldigt glädjande att så många medarbetare hos Samhall gått vidare till jobb hos andra arbetsgivare. Vi vet att ett jobb kan förändra hela livet för en människa. Ett jobb skapar en gemenskap, en ökad delaktighet, en livskvalitet och en känsla av att finnas med i ett sammanhang, säger arbetsmarknadsminister Hillevi Engström.

Det här visar att allt fler arbetsgivare ser möjligheter att anställa personer med funktionsnedsättning. En central del för att lyckas är att chefen och ledningen för företaget är positiva till att anställa personer med funktionsnedsättning, säger arbetsmarknadsminister Hillevi Engström.

Det är oerhört viktigt med ett socialt ansvarstagande och jag uppmanar fler att ta ett sådant ansvar. Idén om en inkluderande arbetsmarknad är viktigt för ett hållbart arbetsliv och jag hoppas att det i framtiden blir lika självklart som att ta ansvar för vår miljö, avslutar arbetsmarknadsminister Hillevi Engström.

Andreas Carlgren i samtal med Polens miljöminister

Miljöminister Andreas Carlgren befinner sig under måndagen i överläggningar med den polske miljöministern Andrzej Kraszewski.

Samtalen kommer i huvudsak att handla om Östersjöfrågor. Sverige är ordförande i Helcom och driver bland annat på för att genomföra handlingsprogrammet Baltic Sea Action Plan. I detta arbete spelar Polen en viktig roll.

Mat och landsbygd stärker turismen

Den svenska besöksnäringens framtid är årets tema på konferensen Besöksnäringens Ledarforum. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson deltar på konferensens första dag på tisdag.

Eskil Erlandsson deltar på konferensen för att prata om hans vision Sverige – det nya matlandet och vad den skapar för möjligheter för den svenska besöksnäringen. Ministern kommer särskilt att fokusera på den svenska landsbygdens utvecklingspotential som en del av matlandet Sverige.

Jag är övertygad om att den svenska landsbygden har mycket att ge som kan utveckla den svenska besöksnäringen. På mina resor runt om i landet har jag sett exempel på kreativa turismentreprenörer med spännande, och ibland för vissa, exotiska upplevelser. Matlandet Sverige har unika värden och upplevelser som jag tror fler kommer upptäcka, säger Eskil Erlandsson.

Besöksnäringens Ledarforum är en årligen återkommande konferens för Sveriges besöksnäring som i år anordnas den 1-2 februari på Kolmården. Konferensen som samlar såväl företagare som myndigheter anordnas med syfte att utveckla branschen. Denna gång med utgångspunkt i den nationella besöksnäringsstrategi som Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR) tillsammans med bland andra Svensk Turism AB och Tillväxtverket tagit fram.

Tid och plats:
Tid: Tisdagen den 1 februari klockan 13.20-13.40
Plats: Vildmarkshotellet, 618 93 Kolmården

Yrkesutbildningar viktiga för Sveriges tillväxt

Sveriges tillväxt är god och vi återhämtar oss från en av de värsta ekonomiska kriserna i modern tid. Många sektorer, inte minst tjänstesektorn, expanderar kraftigt och behöver specialister. Faktum är att Almegas tjänsteindikator för fjärde kvartalet 2010 pekade ut bristen på kompetent personal som en flaskhals som håller tillbaka tillväxten.

Yrkesutbildningar som går i takt med arbetsmarknadens behov är en viktig pusselbit för att Sverige ska hävda sig i den globala konkurrensen. Därför inrättade regeringen 2009 yrkeshögskolan.

I dagarna har yrkeshögskolan beslutat att godkänna 215 olika yrkesutbildningar i hela landet. Allt från geografisk informationsteknologi i Upplands-Väsby till Älmhults utbildning av säljare med inredningskompetens. En viktig del i bedömningen är hur personalbehoven ser ut inom en rad olika branscher.

Vi ser att den ökade datoriseringen och digitaliseringen möjliggjort att yrkesroller förändras. Och efterfrågan på vårdtjänster och personal med vårdkompetens ökar i takt med att befolkningen åldras. Läkarsekreterare är en av de populäraste utbildningarna med 13 sökande per plats.

Regeringens satsning på yrkesutbildningar ger resultat. En ny undersökning visar att mer än 80 procent av dem som avslutade en utbildning i yrkeshögskolan under fjolårets lågkonjunktur kunde försörja sig genom förvärvsarbete eller som företagare redan sex månader efter utbildningen.

Antalet sökande per plats i yrkeshögskolan ökar ständigt, vilket är bra. Det höga söktrycket bekräftar att unga människor strävar efter olika sorters utbildningar – alla vill inte bli akademiker.

Alliansregeringen uppvärderar yrkesutbildningarnas status. Det är bra för Sveriges ekonomi och det är bra att våra unga får fler möjligheter till utbildning och jobb. Ett kunskapssamhälle måste sätta värde på både akademiska och yrkeskunskaper.

Nyamko Sabuni (FP)
Biträdande utbildningsminister

Vitbok om övergrepp mot Sveriges romer

På uppdrag av integrationsminister Erik Ullenhag kommer en vitbok om övergrepp och kränkningar mot romer i Sverige under 1900-talet att tas fram.

Den romska gruppen har genom historien utsatts för oacceptabla övergrepp som tvångssterilisering och att romska barn förvägrats rätten att gå i skola. För att komma vidare är det viktigt att sätta punkt för det som har varit och att staten erkänner de oförrätter som begåtts, säger integrationsminister Erik Ullenhag.

Delegationen för romska frågor föreslog i betänkandet ”Romers rätt” åtgärder i syfte att stärka förtroendet mellan den romska minoriteten och majoritetssamhället. I det pågående beredningsarbetet av betänkandet har det framkommit att det finns ett behov av kontinuerliga satsningar på dokumentation och kunskapsspridning av romsk historia.

Vitboken är en del i ett större arbete för att bryta det utanförskap som många romer fortfarande upplever. Samtidigt är det viktigt att inte se vitboken som det enda medlet på väg till ett ökat förtroende mellan grupperna, utan som en del i en större process, där det framför allt handlar om att bekämpa diskriminering, avslutar Erik Ullenhag.

Kunskap om romer som finns tillgänglig i dag bygger i huvudsak på majoritetens forskning och expertutlåtande och till en mindre del på intervjuer med enskilda romer.

Om det fortsatta arbetet:
Vitboken, som kommer att tas fram på Arbetsmarknadsdepartementet, ska ge en samlad översikt av övergrepp och särbehandlande åtgärder gentemot romer under 1900-talet fram till år 2000. I det ingår vittnesmål och intervjuer. Boken ska identifiera och belysa vilken roll och vilket ansvar olika samhällsinstitutioner haft i övergreppen, samt ställa övergreppen i relation till de olika konventioner av betydelse för mänskliga rättigheter som Sverige har förbundit sig till och svensk lagstiftning. Vitboken kommer också att belysa Förintelsen som drabbade romer under andra världskriget.

Strategi för Sveriges samarbete med FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation (FAO)

Denna strategi ligger till grund för det svenska samarbetet med FAO för perioden 2011-2012. Med utgångspunkt i regeringens bedömning av FAO:s relevans och effektivitet fastställer strategin mål och samarbetsformer för arbetet med organisationen under strategiperioden.
Strategin anger hur Sverige ska bidra till att stärka FAO:s verksamhet samt ansvarsfördelningen mellan svenska statliga aktörer.

Läs strategin här

Ohlsson förbereder EU-toppmöte i Bryssel

EU-minister Birgitta Ohlsson ska representera Sverige vid allmänna rådets möte i Bryssel måndagen den 31 januari. Allmänna rådet kommer bland annat att förbereda utkast till slutsatser till europeiska rådets möte om energi och innovation fredagen den 4 februari.

På dagordningen för allmänna rådets möte står även presentation av det ungerska ordförandeskapet, diskussion om Donauregionens strategi samt diskussion om romastrategin med anledning av en färdplan som tagits fram av det ungerska ordförandeskapet.

Carl Bildt om händelserna i Egypten

Under natten har utvecklingen i Egypten tagit en ny vändning i och med att myndigheten stängt ner Internet i en omfattning som närmast är unik.

Jag har inte kunnat hitta något tidigare annat exempel på att detta hänt än Burma 2007.

Egyptens framtid kan självfallet inte formas genom att stänga ner Internet – utan måste formas genom att öppna upp det politiska systemet.

Jag har tidigare nämnt den avgörande betydelsen av presidentvalet i september i år.

Att stänga ner internet kan i en situation som den i Egypten var direkt farligt.

Fri informationstillgång är i det långa loppet långt bättre för förtroende och stabilitet än restriktioner och förbud. Åtgärder som denna som syftar till kortsiktig stabilitet kan mycket väl generera en mer långsiktig indragningar.

Utvecklingen i Nordafrika och Vitryssland på utrikesministermöte i Bryssel

På måndag, den 31 januari, reser utrikesminister Carl Bildt till Bryssel för möte med EU:s utrikesministrar. Frågorna som står i fokus för mötet är främst den politiska utvecklingen i Nordafrika samt uppföljning av utvecklingen i Vitryssland efter valet i december 2010 och hur EU fortsatt ska agera.