månadsarkiv: augusti 2011

Utvärdering av svensk penningpolitik 2005-2010

Finansutskottet har låtit utvärdera svensk penningpolitik 2005-2010. Utvärderingen har genomförts av professorerna Charles Goodhart och Jean-Charles Rochet. Finansutskottet håller en öppen utfrågning om utvärderingen onsdagen den 31 augusti.

Charles Goodhart är professor vid London School of Economics. Jean-Charles Rochet är professor vid Toulouse School of Economics och Institute for Banking and Finance vid universitetet i Zürich. Här följer deras sammanfattning av rapporten.

Den 4 juni 2010 fick vi – professor Charles Goodhart och professor Jean-Charles Rochet – i uppdrag av riksdagens finansutskott att utvärdera den svenska penningpolitiken under åren 2005-2010. Resultatet av denna utvärdering, som genomfördes mellan augusti 2010 och augusti 2011, presenteras i denna rapport.
Syftet med utvärderingen var enligt finansutskottet att granska utformningen av den svenska penningpolitiken och penningpolitikens resultat under perioden 2005-2010, att analysera vilka lärdomar för penningpolitiken som kan dras av de senaste årens globala finanskris och att slutligen även granska Riksbankens verksamhet för att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Vi inledde arbetet med utvärderingen i augusti 2010. Fram till våren 2011 besökte vi Sverige vid flera tillfällen för att samla in information och diskutera svensk penningpolitik med olika aktörer i det svenska samhället. Vi träffade bland annat företrädare för Riksbanken, arbetsmarknadens parter, den akademiska världen, affärsbanker, de finansiella marknaderna, regering och riksdag.

Effektiv krishantering trots institutionella brister
Vår utvärdering av Riksbankens penningpolitik och arbete med finansiell stabilitet under åren 2005-2010 är till övervägande del positiv, i synnerhet med tanke på den globala finansiella kris som inträffade 2007-2008. De direkta skadeverkningarna av de finansiella störningarna var relativt lindriga i Sverige och återhämtningen skedde snabbare jämfört med många andra utvecklade länder. Detta berodde delvis på att Riksbanken agerade snabbt och effektivt när interbankmarknaden och marknaderna för kortfristiga krediter tillfälligt avstannade. Det var med största sannolikhet tack vare de åtgärder som Riksbanken vidtog i samarbete med Riksgälden och Finansdepartementet som en allvarlig kreditåtstramning kunde undvikas i Sverige. Detta resultat uppnåddes emellertid trots en relativt undermålig institutionell och rättslig struktur.

Vår första rekommendation är att de relevanta svenska myndigheterna ska inrätta en beredningsgrupp som utarbetar förslag till hur lagstiftningen måste ändras för att förtydliga Riksbankens, Finansinspektionens, Riksgäldens och Finansdepartementets ansvar och befogenheter när det gäller att hantera och förebygga kriser.

Vår andra rekommendation är att Riksbanken följer arbetet med att ta fram makromodeller i vilka bank- och finanssektorerna utgör ett grundläggande inslag, samt de nyligen utvecklade modellerna för finansiell stabilitet i hela systemet.

En svår fråga är hur ansvaret för finansiell stabilitet ska fördelas mellan de olika myndigheter som är inblandade: Finansdepartementet, Finansinspektionen, Riksgälden och Riksbanken själv. Vi rekommenderar att de svenska myndigheterna väljer ett av två möjliga alternativ. Det första alternativet är att myndigheterna delar ansvaret och verktygen för makrotillsynen och att en systemrisknämnd inrättas för att samordna myndigheternas agerande. Det andra alternativet är att Riksbanken tilldelas hela ansvaret och alla verktyg för makrotillsynen samt att det inom banken inrättas en stabilitetskommitté som är fristående från den penningpolitiska kommittén. Stabilitetskommittén ska bestå av högt uppsatta företrädare för de andra myndigheterna som ansvarar för andra aspekter av den finansiella stabiliteten.

Stresstester och ändringar i riksbankslagen
Ett annat problem är att de svenska bankerna finansierar sig till betydande del i utländsk valuta. Det var i första hand det välvilliga agerandet av myndigheter utanför Sverige som gjorde att en finansiell katastrof kunde avvärjas. Vi rekommenderar därför att Riksbanken regelbundet genomför stresstester utifrån ett scenario där kapitalmarknaderna upphör att fungera och Federal Reserve och ECB inte erbjuder valutaswappar i US-dollar och euro.

Vi rekommenderar slutligen att riksbankslagen modifieras på följande sätt:
Det måste närmare anges exakt vilket mandat Riksbanken har när det gäller att ”främja finansiell stabilitet”.
Det måste närmare anges vilka verktyg Riksbanken ska ha för detta ändamål, till exempel varierande kassakrav och kontroll av valutaswappar.
Det måste närmare anges hur Riksbankens interna styrningsstruktur ska se ut när det gäller verksamhet som rör finansiell stabilitet och hur ansvar och uppgifter ska delas med andra myndigheter som också ansvarar för vissa aspekter av den finansiella stabiliteten, i synnerhet Finansinspektionen, Riksgälden och Finansdepartementet.

Syftet med penningpolitiska mötet bör ses över
När det gäller penningpolitiken fann vi att Riksbanken har haft en framskjuten position när det gäller den yrkesmässiga kompetensen för dess primära och grundläggande uppgift att bedriva en flexibel inflationsmålspolitik. Vi rekommenderar att Riksbanken tills vidare behåller de nuvarande definitionerna av KPI (och målet på 2 procent) och KPIF, och att man fortsätter att använda KPI som sitt mål för analyser på medellång sikt och KPIF för att bedöma den mer kortsiktiga utvecklingen mot uppnåendet av inflationsmålet. När det gäller det penningpolitiska möte som hålls sex gånger om året rekommenderar vi att Riksbankens direktion träffas för att diskutera vad detta möte ska ha för syfte under den nya prognosregimen samt om dess namn, funktion och mandat bör ändras eller inte.

Vi rekommenderar slutligen att Riksbanken ger uttryck för lite mer självtvivel när man presenterar sina styrräntebanor genom att antingen i högre grad framhålla osäkerheten i sådana prognoser eller genom att de mer långsiktiga prognoserna baseras på någon typ av formen som införlivar marknadens avkastningskurva.

Oenigheten i direktionen
Det är väl känt att räntediskussionerna i Riksbankens direktion på senare år har präglats av oenighet mellan en majoritet och en minoritet. Medan majoriteten har uttryckt en viss oro över bostadspriser och hushållens skuldsättning har minoriteten velat fokusera enbart på den optimala utvecklingsbanan för inflation och BNP. Det finns vetenskapligt stöd för båda dessa ståndpunkter och vi kunde inte ge någondera sida vårt helhjärtade stöd. Vår rekommendation att Riksbanken och/eller en systemrisknämnd ska få fler verktyg för makrotillsyn att förfoga över skulle dock, om den fick genomslag, göra det möjligt att hantera oro över potentiella tillgångsprisbubblor och efterföljande prisras separat, så att penningpolitiken i högre grad kan fokusera på inflationsmålet, på det sätt som minoriteten önskar.

Öppen utfrågning: Finansutskottet håller en öppen utfrågning med professorerna Charles Goodhart och Jean-Charles Rochet onsdagen den 31 augusti klockan 10. Utfrågningen sänds via webb-tv.

Rapporten i sin helhet

Fredrik Reinfeldt till Libyenkonferens i Paris

Statsminister Fredrik Reinfeldt reser på torsdag den 1 september till Paris för att delta i den Libyenkonferens som Frankrikes president Nicolas Sarkozy och Storbritanniens premiärminister David Cameron tagit initiativ till. Närmare femtio länder och organisationer är inbjudna till konferensen. Syftet med mötet är att ge det libyska nationella transitionsrådet möjlighet att presentera sina planer för övergång till ett demokratiskt styre och återuppbyggnad i Libyen samt att diskutera det internationella samfundets stöd i denna process.

Riksrevisionens rapport om skattebefrielse för biodrivmedel

I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser i granskningsrapporten Biodrivmedel för bättre klimat – Hur används skattebefrielsen? (Riksrevisionen 2011:10).

Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser men vill betona att skattebefrielsen av biodrivmedel bidrar både till uppfyllelse av klimatmålet och målet om 50 procent förnybar energi samt om 10 procent förnybara bränslen inom transportsektorn till 2020. Detta gör att kostnaden för skattebefrielsen inte enbart kan ses som en prislapp på minskade utsläpp av växthusgaser.

I budgetpropositionen för 2011 bedömer regeringen att Sverige ska fortsätta sträva efter att på ett kostnadseffektivt sätt nå de nationella och internationella klimat- och energipolitiska målen. Arbetet med att samordna de ekonomiska styrmedlen på klimat- och energiområdet så att den önskvärda styrningen blir samhällsekonomiskt effektiv fortsätter härmed. Syftet med ett fortsatt analysarbete är att i god tid innan 2020 ha väl avvägda ekonomiska styrmedel som vid behov kan användas. Detta är särskilt angeläget om det inom ramen för den s.k. kontrollstation 2015 bedöms behövas ytterligare åtgärder för att nå uppsatta mål 2020. Arbetet omfattar även ett kortsiktigt analysarbete för att ta fram förslag på en skattemässig hantering av biodrivmedel när statsstödsgodkännandet löper ut den 31 december 2013.

Skrivelsen i sin helhet

Handelsminister Ewa Björling besöker Grönland

Ewa Björling kommer att hålla överläggningar med tre av sina grönländska kollegor – Palle Christensen, utbildnings- och nordisk samarbetsminister, Ove Karl Berthelsen, industri- och mineralresursminister, samt Maliina Abelsen, finansminister.

Ewa Björling kommer även att besöka Nordens institut på Grönland, NAPA i Nuuk, och gruvskolan i Sisimiut. Dessutom kommer ministern att hålla ett tal vid ett näringslivsseminarium.

Biståndsminister Gunilla Carlsson besöker Afrikas horn

Idag har biståndsminister Gunilla Carlsson landat i det svårt torkdrabbade Afrikas horn. På sin resa till Kenya och Somalia följer biståndsministern upp hur det humanitära biståndet till länderna på Afrikas horn just nu kanaliseras till de behövande på bästa sätt.

Sverige hör till de fem största humanitära givarna till regionen och har bidragit med över 700 miljoner kronor till Afrikas horn under året.

Förutom besök till drabbade områden håller Gunilla Carlsson samtal med de aktörer som nu arbetar med att nå ut med det humanitära biståndet från Sverige och andra länder. Samtalen fokuserar på både kortsiktiga och långsiktiga lösningar på den humanitära krisen, liksom hur biståndet så effektivt och snabbt som möjligt kan nå ut till de behövande. Besöket i regionen genomförs tillsammans med FN:s flyktingkommissarie och chef för UNHCR, Antonio Guterres.

Även elektroniska publikationer ska sparas

Även det som bara publiceras elektroniskt ska lämnas till Kungliga biblioteket och sparas där. Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss.

Sedan 1600-talet finns det en leveransplikt för det som publiceras i Sverige. Plikten gäller i dag bara för fysiska föremål som tidningar, böcker, videoband och filmrullar samt för radio- eller TV-program som sänds i etern. Sveriges nationalbibliotek, Kungliga biblioteket, ska spara det som kommer in. Leveransplikten har två syften, dels att ge forskare tillgång till material, dels att bevara vårt kulturarv.

Den tekniska utvecklingen har dock inneburit att mycket material idag enbart publiceras elektroniskt och därmed inte omfattas av den nuvarande leveransplikten. Regeringen har överlämnat ett lagförslag till Lagrådet om att införa en motsvarande leveransplikt för elektroniskt material.

Att vi bevarar publikationer till eftervärlden är viktigt både för forskningen och som en del av vårt kulturarv. Lagstiftningen anpassas nu till 2000-talet och även kommande generationer får möjlighet att ta del av vår tids tankar och texter, säger utbildningsminister Jan Björklund.

Pliktexemplar ska lämnas av det som massmedieföretag och vissa andra publicerar elektroniskt. Exempelvis privata bloggar ska inte omfattas av leveransplikten.

Arbetet med att ta fram en lagstiftning om leveransplikt för elektroniskt material har pågått under en längre tid. Det är en komplicerad fråga och det har varit viktigt för regeringen att hitta en modell som passar såväl de som ska lämna in materialet som Kungliga biblioteket och användarna av materialet. Kungliga biblioteket ska i samråd med branschen utveckla de tekniska lösningar som behövs för en effektiv och automatiserad leverans.

Vissa massmedieföretag och myndigheter ska lämna in det som publiceras efter den 1 april 2013, medan lagstiftningen ska träda i full kraft först för det som publiceras efter den 1 januari 2015.

Ny strategi för bättre läkemedelsanvändning

Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har fattat beslut om en nationell läkemedelsstrategi.

Den nationella läkemedelsstrategin är ett verktyg för att göra läkemedelsanvändningen mer effektiv och patientsäker. Den ska också underlätta för alla aktörer att arbeta mot samma mål och mot visionen ”Rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle”.

Läkemedel är bokstavligt talat livsnödvändiga. Samtidigt vet vi att felanvändning av mediciner leder till onödiga kostnader och framförallt mänskligt lidande. Därför är läkemedelsstrategin ett viktigt verktyg för att nå medicinska resultat i världsklass, säger socialminister Göran Hägglund.

Vi är nöjda med att vi är överens om denna ambitiösa strategi som gör att vi nu kan arbeta med helheten, säger Anders Knape, ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting.

Strategin innehåller fem långsiktiga mål som alla utgår från de utmaningar som Sverige står inför på läkemedelsområdet. De fem målen är:

* Medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass
* Jämlik vård
* Kostnadseffektiv läkemedelsanvändning
* Attraktivitet inom innovation av produkter och tjänster
* Minimal miljöpåverkan

För att åstadkomma en utveckling inom de uppsatta målen har dessa brutits ner i sju insatsområden. Dessa insatsområden är viktiga att utveckla för att nå strategins mål:
– Skapa en bättre och säkrare ordinationsprocess och lägg grunden för generisk förskrivning genom nationellt samordnade IT-stöd
– Öka samsyn och förståelse för ordinerad behandling
– Utveckla kunskap om och riktlinjer för läkemedel och läkemedelsanvändning för de patientgrupper där detta är mest eftersatt
– Minska utveckling och spridning av antibiotikaresistens genom en kombination av lokala och globala insatser
– Utveckla långsiktigt hållbar prissättnings-, prioriterings- och finansieringsmodell för samtliga läkemedel
– Upprätta en process för ordnat och effektivt införande samt utöka uppföljning av läkemedels användning och effekter
– Minska läkemedels påverkan på miljön lokalt och globalt

Den nationella läkemedelsstrategin har tagits fram tillsammans med berörda myndigheter, Sveriges Kommuner och Landsting, läkemedelsindustrin, läkarprofessionen och apoteksbranschen.

Läkemedelsverket får i uppdrag att samordna och följa upp den nationella strategin.

Den nationella läkemedelsstrategin finns att ladda ner på regeringens hemsida.

Infrastrukturministern reser till Island

Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd reser måndag den 29 augusti till Reykjavik för att delta i det nordisk-baltiska transportministermötet. Under mötet kommer Elmsäter-Svärd bland annat att ha en bilateral med den nytillträdda finska transportministern Merja Kyllönen. Resan avslutas den 31 augusti.

Regeringen tillsätter forskningsberedning

Regeringen har utsett en ny forskningsberedning. Forskningsberedningen är ett rådgivande organ till regeringen i forskningsfrågor och består av företrädare från olika delar av forskarvärlden och näringslivet.

Sverige ska vara en världsledande forskningsnation. Forskningsberedningen är en plats där företrädare för universitet, forskare och näringslivet möter regeringen och diskuterar hur vi bäst kan stå starka i den globala konkurrensen, säger utbildningsminister Jan Björklund.

Forskningsberedningens diskussioner kommer att fokuseras kring den forskningsproposition regeringen ska lägga hösten 2012.

Beredningen består av:

Ordförande Jan Björklund, utbildningsminister och vice statsminister

Lars-Eric Aaro, verkställande direktör LKAB
Kristina Alsér, landshövding i Kronobergs län.
Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova
Helen Dannetun, rektor Linköpings universitet och professor i fysik
Charles Edquist, professor i innovation vid Lunds universitet
Pam Fredman, rektor Göteborgs universitet och professor i neurokemi
Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, ordförande Stiftelsen för strategisk forskning
Anders Hallberg, rektor Uppsala universitet, professor i läkemedelskemi
Martin Ingvar, dekanus för forskning vid Karolinska institutet och professor i integrativ medicin
Leif Johansson, koncernchef för Volvo 1997-2011, styrelseordförande Ericsson
Mille Millnert, generaldirektör för Vetenskapsrådet och professor i reglerteknik
Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet
Göran Sandberg, verkställande ledamot i Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och professor i växtfysiologi
Lisa Sennerby Forsse, rektor Sveriges Lantbruksuniversitet och adjungerad professor i lövträdsodling
Marcus Storch, ordförande Nobelstiftelsen, fd. VD AGA
Maria Strömme, professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet
Lena Treschow Torell, preses Kungl. ingenjörsvetenskapsakademien och professor i fysik
Harriet Wallberg-Henriksson, rektor Karolinska institutet och professor i fysiologi
Marcus Wallenberg, styrelseordförande SEB, SAAB AB och Electrolux AB
Moira von Wright, rektor Södertörns högskola och professor i pedagogik