månadsarkiv: november 2011

Oron i ekonomin diskuteras på finansministermöte

Onsdagen den 30 november deltar Anders Borg vid Ekofinrådets möte i Bryssel. Finansministrarna ska bland annat diskutera åtgärder för att hantera krisen i euroområdet och läget i den europeiska banksektorn. Dessutom ska kommissionen presentera sin årliga tillväxtrapport samt de förslag om förstärkt ekonomisk styrning samt stabilitetsobligationer som kommissionen antog den 23 november.

Finansministrarna ska även bland annat anta slutsatser kring den europeiska statistikhanteringen samt kring EU:s uppförandekod om företagsbeskattning.

Regeringen tillsätter utredning för att förenkla byggandet

Regeringen vill öka byggandet i Sverige. Ett viktigt sätt är nå målet är att se över det regelverk som omgärdar byggfrågorna och göra reglerna enklare och mer överskådliga. Därför har regeringen nu beslutat att ge en utredare i uppdrag att se över frågorna som rör plangenomförandeprocessen. Regeringen ger samtidigt ett antal uppdrag till Boverket och Statskontoret för att analysera och förbättra kommunernas tillämpningar av gällande regelverk på området.

Plangenomförandeprocessen – alltså processen från beslutad detaljplan till byggnation – har länge omgärdats av ålderdomlig lagstiftning och betungande administration. Oklarheter i regelverken leder ofta till utdragna förhandlingar och tvister mellan kommuner och exploatörer, och allmänhetens och andra intressenters insyn i processen är ofta dålig.

Vi måste bygga mycket mer än vad vi gör idag i Sverige. Men det krångliga regelverket inom byggsektorn gör att många byggprojekt drar ut på tiden eller aldrig ens blir av. Risken för dyra förhandlingsprocesser och oförutsedda kostnader gör att små och nya byggbolag inte ens vågar ge sig in i upphandlingar. Ska vi kunna lösa bostadsbristen måste vi ha en vital byggbransch där alla goda krafter kan vara med och samarbeta, och där regelverket är tydligt och överskådligt för alla inblandade parter, säger bostadsminister Stefan Attefall.

Utredaren ska analysera gällande bestämmelser och föreslå nödvändiga förändringar inom bland annat:

– finansiering av gator och parker
– huvudmannaskap för allmänna platser
– bestämmelser kring exploateringsavtal

Regeringen har utsett generaldirektör Lars Magnusson till utredare. Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande den sista december 2012.

Regeringen ger även Statskontoret i uppdrag att utvärdera hur den kommunala processen för anvisning av mark går till, en fråga där kommunerna ofta skiljer sig åt vad gäller principer och prissättning. Statskontoret ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 juni 2012.

Regeringen ger också Boverket i uppdrag att analysera kommunernas planberedskap. Bakgrunden är bland annat att landets kommuner själva uppger att två av de främsta hindren för ökat bostadsbyggande är planberedskapen och detaljplaner i attraktiva lägen, trots att kommunerna själva har planmonopol. Boverket ska redovisa sin analys senast den 15 juni 2012.

Boverket ska också sprida information och kunskap om dels hur en aktiv kommunal planläggning bör bedrivas och dels hur dagens regelverk kan tillämpas så att planprocessen blir så effektiv som möjligt, så att planberedskapen ökar och genomförandet blir rationellt. Det uppdraget ska redovisas i två etapper under 2013.

Boverket ska också utvärdera konkurrens- och tillväxtbestämmelserna i plan- och bygglagen. Planläggning ska främja en från social synpunkt god livsmiljö och en långsiktigt god hushållning. Sedan tre år tillbaka ska den även främja en ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens. Boverket ska studera vilka effekter lagändringen fått på utformningen av kommunala översikts- och detaljplaner och på beslut om bygglov och förhandsbesked. Uppdraget ska redovisas senast den 15 april 2013.

Förslag om högre kapitalkrav för att minska sårbarheten i svensk ekonomi

Regeringen kommer att föreslå högre kapitaltäckningskrav för systemviktiga banker i syfte att stärka stabiliteten i det svenska banksystemet och minska sårbarheten i svensk ekonomi. Förslaget, som baseras på bedömningar från Riksbanken och Finansinspektionen, innebär att bankerna ska ha ett kärnprimärkapital som motsvarar minst 10 procent av riskvägda tillgångar 2013 och 12 procent av riskvägda tillgångar 2015. En utförligare presentation ges idag på en pressträff.

Finansiella kriser utgör ett allvarligt hot mot jobb, tillväxt och välfärd. Det kommande förslaget ska minska detta hot och göra Sverige mindre sårbart för bankernas ibland riskfyllda agerande, säger finansmarknadsminister Peter Norman.

Finansiell stabilitet är en förutsättning för en fungerande samhällsekonomi för jobb och välfärd. Sverige har Europas tredje största banksystem i förhållande till BNP, vilket gör Sverige mer sårbart för finansiell oro. En finansiell kris, där staten tvingas agera för att upprätthålla stabiliteten i det finansiella systemet, riskerar därmed bli mer kostsam för Sverige jämfört med andra länder. För att minska risken för att skattebetalarna ska behöva betala för oansvarigt risktagande hos bankerna är inriktningen att öka stabiliteten.

Det nya regelverk (Basel III) som införs på global nivå innebär bland annat höjda kapitaltäckningskrav för bankerna. Men givet Sveriges utsatta position med en stor och koncentrerad banksektor – faktorer som inte beaktas i Basel III-regelverket – anser regeringen, Riksbanken och Finansinspektionen att motståndskraften mot kriser måste öka ytterligare. Därför bör kapitaltäckningskraven för svenska banker sättas högre, och införas tidigare än vad Basel III anger.

Kravet på kärnprimärkapital för de fyra stora systemviktiga bankerna – Nordea, Swedbank, SEB och Handelsbanken – bör från och med 2013 höjas till 10 procent av riskvägda tillgångar. Kravet stiger sedan till 12 procent 2015, 5 procentenheter högre än i Basel III.

Vi kommer att följa bankernas hantering av de nya kapitaltäckningskraven noga. Det är inte rimligt att bankerna belastar hushåll och företag med förslaget om höjda kapitaltäckningskrav och ökad stabilitet som förevändning, säger finansmarknadsminister Peter Norman.

De svenska bankerna är idag lönsamma och välkapitaliserade. En anpassning till de nya kraven bör kunna ske utan att hushållens och företagens villkor för banktjänster påverkas i någon större utsträckning.

För att säkra detta kommer Finansinspektionen att ges i uppdrag att övervaka bankernas anpassning till de nya reglerna. I fokus för denna övervakning står bland annat kreditgivning och bolånemarginaler.

De hårdare kraven bör träda ikraft 1 januari 2013. Genomförandet påverkas dock av såväl pågående förhandlingar på EU-nivå som stabiliteten i det svenska finansiella systemet. Skulle systemet drabbas av en allvarlig störning är regeringen beredd att skjuta på ikraftträdandet av den högre nivån till efter 2015.

För att minska risken för finanskriser och för att framtida kriser ska bli mindre kostsamma har regeringen skapat ett ramverk för finansiell stabilitet. Det består av ett stärkt regelverk för banker, förbättrad tillsyn och ett effektivare krishanteringsramverk. Högre kapitaltäckningsregler väntas ytterligare stärka ramverket för stabilitet.

Sverige har blivit omvald i IMO:s råd

I dag har Sverige blivit omvald till IMO:s (International Maritime Organization) råd för de kommande två åren. Rådet är IMO:s verkställande organ och består av 40 medlemsländer från alla världsdelar.

Det är glädjande att Sverige har fått ett förnyat förtroende att ingå i IMO:s råd. Sveriges röst förblir starkt i sjöfartsvärlden, vilket är viktigt för det fortsatta arbetet med att öka säkerheten till sjöss, skydda den marina miljön och underlätta för näringen genom att skapa fler entydiga regler, säger infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd.

FN:s internationella sjöfartsorganisation IMO är med sina 170 medlemsländer den viktigaste organisationen för internationellt samarbete för sjösäkerhet och för att förhindra fartygsbaserad förorening av den marina miljön. Organisationen består av en generalförsamling, ett råd och fem huvudkommittéer. Generalförsamlingen är det högsta beslutande organet och består av alla IMO:s medlemsstater. Församlingen sammanträder vartannat år. IMO:s råd väljs av generalförsamlingen för en tvåårsperiod och är IMO:s verkställande organ ansvarigt för att övervaka organisationens arbete.

Regeringen fortsätter att stärka cancervården

Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har inom ramen för den nationella cancerstrategin fattat beslut om en ny överenskommelse för 2012. Därmed fortsätter arbetet med att förstärka cancervården.

Vi tar nu nya steg i det viktiga arbetet med att utveckla och förbättra svensk cancervård, säger socialminister Göran Hägglund.

Vissa insatser som lyfts fram för 2012 är en fortsättning på det arbete som påbörjades i och med 2010 och 2011 års överenskommelser, medan andra är helt nya.

De nya insatserna innebär bland annat att SKL ska:
* genomföra ett projekt kring samordnat införande av nya cancerläkemedel
* utforma exempel på individuella vårdplaner som kan användas för patienter i cancervården
* undersöka förutsättningarna för att införa en nationell telefonrådgivningstjänst för cancer inom ramen för 1177.

Regeringen fortsätter stödja regionala cancercentrums samverkan.

Överenskommelsen ger förbättrade möjligheter till en mer jämlik cancervård, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

För överenskommelsen har regeringen avsatt totalt 29 miljoner kronor. SKL ska återrapportera arbetet senast den 17 oktober 2012.

En modern och målinriktad djurskyddslag

Förslag på en modern och målinriktad djurskyddslag överlämnas av utredaren Eva Eriksson till Landsbygdsminister Eskil Erlandsson måndag den 28 november.

Utredarens förslag till djurskyddslag är baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet. I betänkandet ger utredaren sin syn på hur djurskyddslagstiftningen bör utvecklas.

Carl Bildt till Lettland för politiska samtal

På måndag, den 28 november, reser utrikesminister Carl Bildt till Riga i Lettland för att ha politiska samtal med premiärminister Valdis Dombrovskis, den nya utrikesministern Edgars Rinkevics samt försvarsminister Artis Pabriks.

Frågor på agendan att diskutera är bland annat bilaterala frågor och utvecklingen i regionen och inom EU.

Eskil Erlandsson ser matavfall som en resurs

På måndag den 28 november delar landsbygdsminister Eskil Erlandsson ut två checkar till JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik. De ska bland annat underlätta och öka förutsättningarna för att hushållens matrester ska kunna användas som drivmedel och som gödsel i lantbruket.

För att öka tillvaratagandet av energi från matavfall har regeringen gett Jordbruksverket i uppdrag att bland annat samordna kunskap om och lämna stöd till projekt som syftar till att öka biogasproduktionen. Totalt satsas 1 250 000 kronor under 2011. Jordbruksverket delar ut sex checkar på 125 000 kronor vardera till, förutom JTI, Avfall Sverige, BioMil AB, Hushållningssällskapet i Kalmar län tillsammans med Biogas Sydost och Miljösekretariatet i Västra Götalands regionen och Biogas Väst.

Checkarna går till kunskapsspridning om bland annat paketering av matavfall, förbehandlingstekniker, modeller för torr- och våtrötning samt provtagning. Syftet är att produktionen av biogas ska öka och att biogasanläggningar ska få avsättning för biogödsel och därmed få förbättrad ekonomi.

JTI får två checkar för att ta fram en provtagningsmanual för biogödsel och för att anordna en forskardag för att utbyta erfarenheter kring vad som händer vid landets universitet, högskolor och institut inom områden som processoptimering, förbehandling och avvattning.

Kunskapsspridning är ett sätt att uppmuntra entreprenörskap och teknikutveckling inom biogasområdet. Vi har resurserna redan i dag att använda avfall för bioenergi men mer behöver utvecklas för att lönsamheten ska ta fart, säger Eskil Erlandsson.

Regeringen satsar på finskan som minoritetsspråk

Regeringen har beslutat att bevilja 1 miljon kronor per år under tre år till projektet Finska nu. Projektet drivs av Tandem som är ett projektkontor inom ramen för Kulturfonden för Sverige och Finland

Med tanke på vår gemensamma historia och det nära samarbete som sker mellan länderna, inte minst inom näringslivet, är det betydelsefullt att det finns personer som kan både finska och svenska i Sverige, säger utbildningsminister Jan Björklund.

Under förra mandatperioden antog Alliansregeringen en särskild minoritetsspråklag för att det finska språket, som ett av de fem nationella minoritetsspråken, ska kunna hållas levande i Sverige.

Syftet med projektet Finska nu är att stärka användningen och skapa ett ökat intresse för det finska språket i Sverige. Finska nu består av tre delprojekt, vars huvudprojekt riktar sig till förskolebarn.

Projektet Finska nu är ett systerprojekt till projektet Svenska nu i Finland, som stöds av både den svenska och finländska regeringen. För Sverige är det också viktigt att det svenska språket och den svenska kulturen hålls vid liv och utvecklas i Finland.