månadsarkiv: december 2011

Regeringen lanserar hemsida som bemöter främlingsfientliga nätmyter

I dag lanserar integrationsminister Erik Ullenhag en ny hemsida på regeringen.se. Sidan är ett led i regeringens arbete mot främlingsfientlighet och ett sätt att bemöta de myter som i dag sprids på nätet.

regeringen.se/tolerans finns några av de vanligaste nätmyterna och halvsanningarna om kostnader och problem med invandring och minoriteter samlade. Varje myt och fördom möts med fakta.

Debatten mot främlingsfientligheten och fördomarna måste alltid tas. Om de goda krafterna förblir tysta riskerar det att leda till att fördomarna får allt starkare fäste, säger integrationsminister Erik Ullenhag.

Ett vanligt påstående från främlingsfientliga är att invandringspolitiken inte får ifrågasättas. Det är trams. Yttrandefriheten är central och få frågor diskuteras så mycket som invandring och integration, men den som sprider främlingsfientliga budskap får också finna sig i att vi som står för öppenhet och tolerans ifrågasätter åsikterna.

Regeringen fortsätter satsningen på en mer jämlik vård

Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har träffat en överenskommelse om fortsatta insatser för att främja en mer jämlik hälso- och sjukvård. Överenskommelsen omfattar 3,21 miljoner kronor för 2012.

Satsningen som sträcker sig från 2011 till 2014 gäller framförallt metodutveckling inom första linjens vård.

Den fortsatta överenskommelsen för 2012 kommer huvudsakligen att handla om att utveckla och identifiera metoder och arbetssätt för att öka jämlikheten i vården för människor i resurssvaga områden.

Justitieombudsmännens löner höjs vid nyår

De tre justitieombudsmännen Hans-Gunnar Axberger, Lars Lindström och Lilian Wiklund får 100 500 kronor i månaden, det vill säga en höjning med 2 800 kronor.

Chefsjustitieombudsmannen Cecilia Nordenfelt får 106 700 kronor i månaden, en höjning med 3 000 kronor.

Enligt riksdagens beslut är det den särskilt inrättade nämnden som ska ta ställning till löner och anställningsvillkor i övrigt för justitieombudsmännen. Nämndens ledamöter är direktör Marianne Nivert, f.d. generaldirektören för Medlingsinstitutet, Anders Lindström och f.d. chefsjuristen Christina Striby. Sekreterare är Lars Bergqvist, f.d. personalchef vid riksdagsförvaltningen.

Fortsatta satsningar för ökad patientsäkerhet

Regeringen fortsätter arbetet med att förbättra patientsäkerheten. Under 2012 får landstingen möjlighet att ta del av sammanlagt 525 miljoner kronor.

Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har träffat en överenskommelse att fortsätta arbetet med att stärka patientsäkerheten under 2012.

Patientsäkerhetsöverenskommelsen ska genom ekonomiska incitament uppmuntra och stärka patientsäkerhetsarbetet i landstingen.

Målet är att ingen patient ska drabbas av en skada som kan undvikas. Patientsäkerhetsöverenskommelsen är ett viktigt steg i det arbetet. Genom detta skapas förutsättningar för en säkrare och tryggare vård, säger socialminister Göran Hägglund.

Överenskommelsen med regeringen gäller till år 2014 och varje år ökar kraven på landstingen. Det här stimulerar landstingen till ett ökat patientsäkerhetsarbete så att säkerheten för patienterna stärks och onödiga vårdskador minskas, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

För 2012 har landstingen möjlighet att ta del av sammanlagt 525 miljoner kronor, under förutsättning att de uppfyller kraven i överenskommelsen.
Under mandatperioden satsar regeringen sammanlagt 2,5 miljarder kronor på patientsäkerhetsarbetet.

Vissa ändringar i radio- och tv-lagen

En översyn ska göras av radio- och tv-lagen (2010:696). Ett av förslagen innebär att radio- och tv-lagens bestämmelser om att tv-sändningar i viss utsträckning ska göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning ska gälla även för tv-sändningar i tråd, dvs. sändningar i kabel och ip-tv-sändningar.

Förslag lämnas också om att det ska vara tillåtet med annonsavbrott som är kortare än en minut i direktsända sportevenemang. I övriga tv-sändningar ska detta vara tillåtet endast undantagsvis.

De övriga förslag som lämnas i promemorian är i huvudsak av förtydligande eller språklig karaktär.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013.

Bakgrund
Den nuvarande radio- och tv-lagen trädde i kraft den 1 augusti 2010. Lagen innebar bland annat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (AV-direktivet) genomfördes i svensk lagstiftning.

I samband med beredningen av radio- och tv-lagen aktualiserades vissa frågor där det vid den tidpunkten saknades antingen lagstöd eller beredningsunderlag för att lämna förslag till ändringar. I denna promemoria lämnas förslag i dessa delar.

Ewa Björling deltar i FAC och WTO:s ministermöte

Den 14 december träffar handelsminister Ewa Björling sina kollegor i EU inom ramen för rådet för utrikes frågor (FAC). Den 15-16 december deltar Ewa Björling också i WTO:s åttonde ministermöte där beslut om Rysslands anslutning till WTO kommer att tas.

Det är positivt att nu kunna välkomna Ryssland in i det globala frihandelssystemet. Det ryska medlemskapet är viktigt för att stärka rättssäkerheten och öka transparensen i handeln med Ryssland. Ett ryskt WTO-medlemskap är också mycket viktigt för svenska exportföretag som får förbättrade möjligheter att sälja sina produkter på den ryska marknaden, säger Ewa Björling.

Beräkningar visar att Rysslands WTO-medlemskap kan innebära en ökning av EU:s export till Ryssland med 39 miljarder kronor. Förutom Ryssland kommer också Samoa och Montenegro att ansluta till WTO i samband med ministermötet.

EU-ministrarna förväntas även besluta om förhandlingsdirektiv för bilaterala förhandlingar med fyra länder i Södra grannskapet med syftet att skapa djupa och omfattande handelsavtal.

I länderna i södra Medelhavsområdet har ytterligare handelslättnader och anpassning till EU:s handelspolitiska regelverk en stor potential att bidra till en positiv utveckling, samtidigt som det krävs viss förberedelse för att de här processerna ska kunna påbörjas. De här viktiga frågorna kommer jag att argumentera för, säger Ewa Björling.

Södra grannskapet
De mandat om frihandelsförhandlingar som ska antas gäller fyra länder i EU:s södra grannskap – Marocko, Tunisien, Egypten och Jordanien. De omfattas sedan tidigare av EU:s grannskapspolitik (European Neighbourhoood Policy) och har associeringsavtal med EU. Att EU nu vill fördjupa relationerna är ett led i ett stöd till dessa länders transition och för att närma deras ekonomier till EU i syfte att stärka välstånd, stabilitet och säkerhet, byggt på gemensamma värderingar.

Utvidgade möjligheter till återbetalning av vägavgift

Riksdagen föreslås godkänna protokollet om ändring av avtalet om uttag av en avgift för tunga fordon som använder vissa vägar. I propositionen föreslår regeringen dessutom att man slopar bestämmelsen om att vägavgift endast återbetalas med ett belopp motsvarande återstående hela månader av den tidsperiod för vilken avgiften har betalats. I stället föreslås att vägavgiften återbetalas med ett belopp motsvarande avgiften för antalet återstående dagar för vilka avgift har betalats. Nuvarande begränsning att endast årliga avgifter kan återbetalas föreslås också bli slopad.

Ändringarna föreslås träda ikraft den dag regeringen bestämmer.

Propositionen i sin helhet

Enklare regler på EU-nivå

För att skapa förutsättningar för ökad tillväxt och konkurrenskraft i Europa uppmanar Sverige, tillsammans med ett tiotal andra EU-länder, att rådet tar steg framåt i arbetet med att få till enklare regler på EU-nivå. Denna fråga var även på agendan på Konkurrenskraftsrådets möte i Bryssel i måndags, den 5 december.

I uppmaningen, som framförs i form av ett gemensamt undertecknat brev pekar Sveriges näringsminister Annie Lööf tillsammans med ministerkollegor från elva andra medlemsländer på behovet av att analysera all ny lagstiftning, så att i synnerhet små företag inte drabbas av onödiga regler. Detta bör ske genom att rådet inrättar en funktion som kan vara stöd i arbetet.

Många nationella regleringar härstammar från EU-regleringar, det är därför viktigt att verka för att få till enkla och ändamålsenliga regler inom EU. Det behövs därför ett intensifierat arbete både på nationell och EU-nivå för att förbättra reglerna för företag.

I ett Europa där den akuta skuldkrisen dominerar den politiska debatten är det nu viktigt att vi lyfter blicken och även fokuserar på åtgärder som långsiktigt stärker Europas tillväxt och konkurrenskraft. Det är därför nödvändigt att vi på EU-nivå går vidare med kraftfulla åtgärder, som kan skapa förutsättningar för fler och växande företag och nya jobb, säger näringsminister Annie Lööf.

Utredning ska se över hyresrättens förutsättningar och hitta sätt att stimulera uthyrning av bostäder

Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning för att analysera marknaden för uthyrning av bostäder. Utredaren ska undersöka vad som kan göras för att befintliga bostäder ska användas mer effektivt och hur villkoren för uthyrning i andra hand ska förbättras. Målet är att genom en bättre uthyrningsmarknad få fram fler bostäder, framför allt i storstadsregionerna.
Utredaren ska också analysera villkoren för de olika boende- och upplåtelseformerna som finns i Sverige för att säkerställa att statens behandling av dem är likvärdig.

Uthyrning av bostäder
Idag råder en osäkerhet kring många frågor som rör uthyrning av bostäder i andra hand. Det kan gälla hyresnivåer, hur besittningsskyddet fungerar och vilka regler en bostadsrättsförening kan sätta upp när det gäller uthyrning i andra hand. Det är också en oklar gränsdragning kring hur många objekt en person kan hyra ut innan det räknas som affärsmässig verksamhet.

– Det råder en stor bostadsbrist i Sverige, inte minst i storstäderna. Samtidigt står mängder av lägenheter tomma år efter år eftersom många är osäkra på vad som gäller vid andrahandsuthyrning och därför inte vågar hyra ut. Men i det läget vi är i har vi inte råd att stå med en massa outnyttjad kapacitet. Därför måste vi räta ut ett antal av de frågetecken som finns och hitta sätt att stimulera uthyrning, säger bostadsminister Stefan Attefall.

Utredaren ska inventera i vilken utsträckning det finns outnyttjade lägenheter som skulle kunna användas som bostad. Utredaren ska också peka på vilka förändringar som kan utveckla och förbättra villkoren att tillhandahålla bostäder för uthyrning och vad som kan stimulera privat¬personers uthyrning av bostad. Fokus ska ligga på privatpersoners uthyrning som sker privat, alltså inte som näringsverksamhet, och av bostäder som de själva äger direkt eller indirekt – till exempel villor, radhus, ägarlägenheter eller bostadsrätter.
Ett delbetänkande i denna del ska redovisas senast den 1 april 2012.

Villkoren för olika boende- och upplåtelseformer
För att det även i fortsättningen ska vara intressant att investera i och förvalta bostadshyresfastigheter är det viktigt att lagstiftningen främjar en väl fungerande bostadshyresmarknad. Utbud och efterfrågan av bostäder i Sverige ska inte styras av att staten på ett omotiverat sätt gynnar eller missgynnar någon särskild form.

– Det är viktigt att hyresrätten har en stark konkurrenskraft. Många vill bo i hyresrätt, men det är också viktigt för framtiden att många vill bygga och äga hyresfastigheter. Därför ska vi gå på djupet kring hur villkoren för de olika upplåtelseformerna ser ut, så att vi skapar en långsiktigt stabil bostadsmarknad där de olika boendeformerna har sina givna platser, säger Stefan Attefall.

Utredaren ska bland annat:
– göra en samlad analys av villkoren för de olika boende- och upplåtelseformerna för att se till att statens behandling av dem är likvärdig
– analysera vilka förändringar som kan främja långsiktigt goda och förutsägbara villkor så att fler vill investera i, äga och förvalta hyresbostäder
– göra en jämförelse med villkoren för uthyrning av bostäder i andra länder i EU och i Norden och redovisa effekterna av de andra ländernas villkor.

Analysen ska utgå från att de förändrade reglerna för allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag och för hyres¬sättning som gäller sedan 1 januari 2011 ska ligga fast. Utredningsuppdraget innefattar inte skattefrågor, dessa hanteras i särskild ordning av Finansdepartementet. Utredningens slutbetänkande ska redovisas senast den 31 december 2012.

Utredare blir Per Anders Bergendahl, chef för enheten för utredning och analys vid Statens Bostadskreditnämnd.

Spirande intresse för mjölk i Jönköpings län

I Jönköpings län spirar intresset för mjölk. Här satsar bönderna och antalet mjölkkor ökar stadigt. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson besöker en mjölkgård i Ryssby måndagen den 12 december.

I Jönköpings län satsas det stort på mjölkbönderna, bland annat med projektet Mer Mjölk som LRF, Svensk mjölk, EU:s landsbygdsprogram och länsstyrelsen i Jönköpings län driver under en treårsperiod. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson besöker en av gårdarna som är involverade i projektet Mer Mjölk den 12 december.

Det är oerhört glädjande att tillväxten inom mjölken ökar. Satsningen i Jönköping är framgångsrik och den har redan börjat sprida sig till andra delar av landet. Jag tror att erfarenheterna från projektet i Jönköping kan gynna mjölkbönderna runt om i hela Sverige i framtiden, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

Om projektet Mer Mjölk
LRF, Svensk mjölk, EU:s landsbygdsprogram och länsstyrelsen i Jönköpings län satsar på att öka mjölkproduktionen i Jönköpings län under en treårsperiod med projektet Mer Mjölk. Målet med projektet är att skapa bättre lönsamhet samt öka konkurrenskraften hos mjölkproducenterna. Målen ska nås genom kompetensutveckling inom alla områden på gården; avel, teknik, bygg, foder, ekonomi, management och djurhälsa.

Tid och plats:
Tid: Måndagen den 12 december. Pressträff klockan 11.30
Plats: Ryssby 3, Nässjö