månadsarkiv: mars 2012

Tilläggsdirektiv till Utredningen om förbättrad tillgång till personuppgifter inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten m.m.

Den huvudsakliga inriktningen av uppdraget gäller även framgent. Genom tilläggsdirektivet tillförs utredarens uppdrag frågor från utredningen Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning (S 2011:03). Tiden för lämnande av delbetänkande avseende utredningsfrågorna om register över hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP-registret) förlängs från den 31 mars till den 31 maj 2012.

Kommittédirektivet i sin helhet

Plan för framtagandet av en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning

Miljömålsberedningen har fått i uppdrag att ta fram en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning – med syfte att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen (dir. 2011:91). I denna delrapport redovisar Miljömålsberedningen en problemanalys som grund för det fortsatta arbetet. Analysen inkluderar prioriteringar och avgränsningar för det fortsatta arbetet. Delrapporten innehåller även en tidplan för kommande rapporteringar.

Miljömålsberedningens uppgift är att föreslå strategier för hur generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska nås. Fokus ska läggas på särskilt svåra områden som kräver långsiktiga politiska avvägningar. Avvägningar kan behöva göras både mellan miljömål och mellan miljömål och andra viktiga samhällsmål. Strategierna ska innehålla etappmål, åtgärder och styrmedel. Det innebär att både målen och vägarna fram till målen – åtgärderna och styrmedlen – ska finnas med i strategierna.På så sätt åstadkoms handlingsorienterade strategier.

En långsiktigt hållbar markanvändning är avgörande för att vi ska kunna nå många av miljökvalitetsmålen. Markanvändning är också av stor betydelse för många viktiga samhällsintressen och näringar exempelvis jord- och skogsbruk, infrastruktur och energiproduktion. Hur marken används påverkar även många kulturmiljövärden och har även betydelse för turism, friluftsliv och rekreation. För att åstadkomma en långsiktigt hållbar markanvändning måste därför många olika intressen och anspråk beaktas.

15 juni 2013 lämnas delrapportering med inriktning på skydd och skötsel av landområden och hur miljöhänsynen i skogsbruket kan utvecklas.

Uppdraget ska slutredovisas den 15 juni 2014.

Världens första hälsoambassadör utnämnd

Regeringen har utnämnt Anders Nordström till ambassadör med särskilt ansvar för Sveriges arbete för global hälsa.

Utnämningen är ett uttryck för hälsofrågorna central roll i Sveriges utvecklingssamarbete, säger biståndsminister Gunilla Carlsson i en kommentar till utnämningen.

Jag önskar se att vi tar ett samlat grepp på hela Sveriges hälsobistånd för att se hur vi kan utveckla och förstärka det med målet att rädda ännu fler kvinnors och barns liv, säger biståndsministern.

Uppfyllandet av FN:s millennieutvecklingsmål spelar en central roll i svensk utvecklingspolitik. Arbete kring millennieutvecklingsmålen 4-6 kommer att vara särskilt relevant för hälsoambassadören.

Hälsoambassadören kommer att företräda Sverige i kontakter och dialog med internationella organisationer inom bl a FN-systemet, EU och de regionala utvecklingsbankerna, när utvecklingsrelaterade hälsofrågor står på dagordningen.

Anders Nordström sitter i dag i styrelserna för Globala Fonden för insatser mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM), den Globala Vaccinalliansen (GAVI), samt UNAIDS. Fortsatt samarbete med WHO är även centralt för arbetet.

Befattningen som ambassadör syftar till att stärka Sveriges kapacitet och möjligheter på såväl dialog- som förhandlingsområdet, i bilaterala och multilaterala sammanhang, men även i relation till den privata sektorn och det civila samhället som spelar centrala roller i det internationella hälsoarbetet.

Hälsoambassadören kommer att arbeta nära Sida och även med Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och Statens folkhälsoinstitut.

Kort om Anders Nordström
Anders Nordström är läkare, utexaminerad från Karolinska Institutet och har arbetat för Röda korset, Sida och WHO i ledande befattningar.

Regeringen har beslutat om översyn av svenska civilsamhällesorganisationer

Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att göra en översyn av det så kallad ramavtalssystemet. Syftet är att undersöka ändamålsenligheten med de långsiktiga ramavtal Sida slutit med ett antal svenska organisationer i det civila samhället. Frågor som effektivitet, transparens och mångfald ska belysas; former för nya aktörers möjlighet att sluta ramavtal med Sida, uppföljning och kontroll står i centrum, liksom huruvida graden av egenfinansiering påverkar verksamhetens kvalitet och resultat. Uppdraget ska redovisas senast i februari 2013.

Svenska civilsamhällesorganisationer spelar en viktig roll i biståndet. Det ska bli spännande att se vad Statskontoret kommer fram till eftersom ingen genomgripande översyn av det här slaget gjorts tidigare. Jag vill veta vad som kan förbättras, säger biståndsminister Gunilla Carlsson i en kommentar till beslutet.

Redan i slutet av sjuttiotalet började Sida sluta fleråriga ramavtal med ett antal större svenska civilsamhällesorganisationer, som exempelvis Kooperation Utan Gränser, Rädda Barnen, Plan Sverige, Svenska kyrkan, Olof Palmes Internationella Center och Diakonia. Skälet till att dessa ramavtal slöts var för att strama upp samarbetsformerna mellan myndigheten och organisationerna, bland annat för att bättre kunna hantera den växande volymen i stöd som gick till de svenska civilsamhällesorganisationer.

Under de senaste åren har en dryg tredjedel av biståndet genom Sida gått till och genom svenska och utländska civilsamhällesorganisationer.

Regeringen har uppdragit åt Sida att i år ge ett ökat stöd till utsatta civilsamhällesorganisationer och deras möjligheter att kunna fortsätta verka, särskilt gällande rätten till förenings- och samlingsfrihet, säger Gunilla Carlsson.

En sammanhållen svensk polis

Polisorganisationskommittén har i dag överlämnat sitt betänkande En sammanhållen svensk polis (SOU 2012:13) till justitieminister Beatrice Ask.

Kommittén föreslår att

– Rikspolisstyrelsen, de 21 polismyndigheterna och Statens kriminaltekniska laboratorium ombildas till en sammanhållen myndighet – Polismyndigheten
– Polismyndigheten ska vara geografiskt indelad i polisregioner
– Medborgerlig insyn och demokratisk kontroll säkerställs genom Polismyndighetens insynsråd och ett regionpolisråd i varje polisregion
– Polismyndigheten får en uttalad skyldighet att samverka med kommunerna för att minska brottsligheten och öka människors trygghet i lokalsamhället
– Säkerhetspolisen ombildas till en fristående myndighet inom polisväsendet.

Kommittén bedömer att
– En genomförandeorganisation ska förbereda och genomföra bildandet av Polismyndigheten och bl.a. besluta om antal polisregioner och huvudorter. Kommittén anger ett antal utgångspunkter som bör vara vägledande vid genomförandearbetet
– Ett fristående tillsynsorgan bör inrättas för tillsyn över verksamheterna vid Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.

Mer om kommitténs förslag:
Kommittén föreslår att Rikspolisstyrelsen, de 21 polismyndigheterna och Statens kriminaltekniska laboratorium ombildas till en sammanhållen myndighet, Polismyndigheten. Säkerhetspolisen föreslås bli en fristående myndighet inom polisväsendet. Den nya Polismyndigheten ska vara en enrådighetsmyndighet och ledas av en rikspolischef som utses av regeringen. Polismyndigheten ska ansvara för all polisverksamhet i landet med undantag för den polisverksamhet som Säkerhetspolisen ska ansvara för. Medborgerlig insyn och demokratisk kontroll säkerställs genom Polismyndighetens insynsråd. Polismyndigheten ska indelas i bärkraftiga polisregioner. Dessa ska ledas av regionpolismästare. I varje polisregion ska det finnas ett regionpolisråd som ska utöva insyn i verksamheten och bistå regionpolismästaren med råd.

Vid Polismyndigheten ska en nationell operativ avdelning leda och samordna viss operativ verksamhet. Statens kriminaltekniska laboratorium ska vara en del av myndigheten och ha ett huvudansvar för den forensiska processen från brottsplats till laboratorium. Verksamheten med särskilda utredningar som rör anmälningar mot polisanställda ska ingå i Polismyndigheten som en egen avdelning. Verksamheten föreslås få en särställning bl.a. genom att dess chef anställs av regeringen, verksamheten får en egen anslagspost samt att insynsrådet och regionpolisråden särskilt ska följa denna verksamhet.

Medborgare ska, oavsett bostadsort, kunna känna sig förvissade om att polisens verksamhet leder till trygghet och att polisen prioriterar lokalt förekommande mängdbrott. Polismyndigheten ska ges ett uttalat ansvar att samverka med kommunerna för att minska brottsligheten och öka människors trygghet i lokalsamhället. Kommunerna tillförsäkras därmed möjlighet till delaktighet i verksamheten.

Det bör finnas en för allmänheten lätt tillgänglig kontaktpunkt vid Polismyndigheten nationellt och i varje polisregion där enskilda personer på ett enkelt sätt kan framföra både positiva och negativa synpunkter som rör polisverksamheten.

Kommittén bedömer att ett fristående granskningsorgan för tillsyn över Polismyndighetens och Säkerhetspolisens verksamhet bör inrättas. Ett fullständigt förslag för ett sådant granskningsorgan lämnas av kommittén i ett senare betänkande (dir. 2012:13).

Hur ska förändringen genomföras?
En genomförandeorganisation bör inrättas med uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av Polismyndigheten med sikte på ett införande av den nya organisationen den 1 januari 2015. Arbetet ska bedrivas i nära samverkan med polisorganisationen. Kommittén anger ett antal utgångspunkter som bör vara vägledande vid genomförandearbetet. Det är bland annat att Polismyndighetens lokalt bedrivna arbete ska vara basen i polisens verksamhet, beslut och uppgifter ska finnas på lägsta ändamålsenliga nivå samt att det är nödvändigt med en långtgående delegation vad avser polisoperativt arbete.

Polisorganisationskommitténs ledamöter:
Gunilla Roxby Cromvall (V), Inger Davidson (KD), Christoffer Dulny (SD), Susanne Eberstein (S), Krister Hammarbergh (M), Johan Linander (C), Johan Löfstrand (S), Charlotte Nordström (M), Anna Norrman (MP), Johan Pehrson (FP), Torkild Strandberg (FP) och Henrik von Sydow (M).

Småföretagarna står inför en it-utmaning

Svenska småföretag använder it i mindre omfattning än större företag. Särskilt stor är skillnaden när det gäller de mer avancerade it-tjänsterna som används i relationen till företagens kunder och leverantörer. Det framgår av delbetänkandet Här finns mer att hämta – it-användningen i småföretag som överlämnades till it- och energiminister Anna-Karin Hatt på fredagen.

Den nulägesbeskrivning som tecknas i delbetänkandet bekräftar bilden från tidigare undersökningar. Utredningens nästa steg är att se över vilka åtgärder som kan sättas in för att öka it-användningen bland småföretagen. En ökad digitalisering av småföretagen skulle kunna öppna många nya affärsmöjligheter, bidra till ökad effektivitet i de enskilda företagen och bidra till ökad tillväxt och ökad svensk konkurrenskraft, säger it- och energiminister Anna-Karin Hatt.

Utredningen har identifierat bland annat brist på kompetens och brist på tid som två av de viktigaste skälen till varför man inte använder it i större utsträckning.

Utredaren Ingemar Fredriksson fortsätter nu sitt uppdrag och hans slutbetänkande kommer presenteras den 1 oktober 2012. Vid sidan av en kartläggning av de insatser som redan genomförs ska utredningen då lämna förslag på åtgärder för att öka småföretagens it-användning.

Den mest omfattande utredningen om skredrisker klar – Göta älvutredningen överlämnas till regeringen

Den mest omfattande utredningen om skredrisker klar – Göta älvutredningen överlämnas till regeringen

Göta älvutredningens slutrapport från Statens geotekniska institut överlämnas till regeringen tisdagen den 3 april.

Arbetet har pågått sedan 2009 och har utvecklats till den mest omfattande skredriskutredningen någonsin i landet.

Totalt har 240 sektioner längs de 200 km långa stränderna undersökts, mer än 4 000 jord- och sedimentprover tagits och cirka 20 000 laboratorieförsök gjorts för att undersöka riskerna för jordskred nu och i framtiden.

Efter överlämnandet på Miljödepartementet hålls en pressträff dit massmedia inbjuds.

Vid pressträffen medverkar Bo Lind, stf generaldirektör vid SGI och Elvin Ottosson, chef för myndighetsfunktionen.

Tid och plats:
Tid: Tisdagen den 3 april kl 15.00
Plats: Pressrummet, Rosenbad 4, Stockholm

Nationella patent på engelska?

En särskild utredare ska utreda och ta ställning till om det bör införas en möjlighet att ge in, behandla och bevilja nationella patentansökningar med patentbeskrivningen på engelska och endast patentkraven översatta till svenska. Syftet med utredningen ska vara att göra en allsidig bedömning av frågan med hänsyn till näringspolitiska, språkpolitiska och offentligrättsliga aspekter.

Om utredaren kommer fram till att en sådan möjlighet bör införas ska denne redovisa de författningsförslag som behövs i patentlagstiftningen och eventuell annan lagstiftning.

Uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2012.

Kommittédirektivet i sin helhet

Elektronisk stämningsansökan i brottmål

Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till ändringar i rättegångsbalken som ger åklagarna möjlighet att ge in stämningsansökningar och förundersökningsprotokoll till domstolarna enbart i elektronisk form.

Inom rättsväsendet pågår ett arbete med att införa ett elektroniskt informationsflöde i brottmålsprocessen. Som ett led i detta arbete kommer åklagarna under våren 2012 att börja ge in stämningsansökningar och förundersökningsprotokoll till domstolarna på elektronisk väg.

Nuvarande formkrav i rättegångsbalken innebär att sådana handlingar även måste ges in i pappersform. I propositionen föreslår regeringen att formkraven anpassas så att det blir möjligt att gå över till en helt elektronisk ingivning. På så sätt skapas förutsättningar för en mer effektiv brottmålshantering.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2012.

Propositionen i sin helhet

Blankning

Den 1 november 2012 ska Europaparlamentets och rådets förordning om blankning och vissa aspekter av kreditswappar (blankningsförordningen) börja tillämpas. I promemorian förslås en ny lag med kompletterande bestämmelser till blankningsförordningen. Lagförslaget syftar till att anpassa svensk lagstiftning till förordningen.

I den nya lagen anges att Finansinspektionen är behörig myndighet enligt förordningen. Det införs dessutom bestämmelser om Finansinspektionens övervaknings- och utredningsbefogenheter och möjligheter att ingripa vid överträdelser av förordningen. Huvuddelen av bestämmelserna i blankningsförordningen får ingen motsvarighet i den föreslagna lagen, eftersom förordningen är bindande i sin helhet och direkt tillämplig i Sverige. Vidare föreslås en ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för att sekretesskydda uppgifter om enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som Finansinspektionen får i sin övervakning och kontroll enligt den nya lagen.

Den nya lagen och ändringen i offentlighets- och sekretesslagen föreslås träda i kraft samma dag som blankningsförordningen ska börja tillämpas, dvs. den 1 november 2012.

Skrivelsen i sin helhet