månadsarkiv: januari 2013

TT sviker hela norra Sverige

Nyhetsbyrån Tidningarnas Telegrambyrå (TT) har meddelat att den tänker stänga kontoren i Sundsvall, Umeå och Luleå. Fyra journalister på plats i norra Sverige kommer därmed inte längre att bevaka vår region. Ett olyckligt beslut som innebär att den dagliga bevakningen av mer än halva Sverige försämras väsentligt!

TT är ett etablerat varumärke med hög journalistisk kvalitet. Som Nordens största nyhetsbyrå har TT i 90 år hållit den journalistiska fanan väldigt högt. Historiskt har nyhetsbyrån samägts av samtliga svenska medier, idag är ägandet koncentrerat till de största tidningarna i södra och mellersta Sverige, men nyhetsbyrån har alltid agerat utifrån att den inte ska kunna styras av någon enskild aktör – ”av respekt för behovet av en oberoende nationell nyhetsförmedlare”, som de själva uttrycker det.

Vi som dagligen arbetar med kommunikation ser ett stort värde i att våra verksamheter granskas av seriösa och professionella journalister på plats i vår egen region. Förståelsen och kunskapen för våra verksamheter är förstås så mycket större om vi kan prata med en journalist på plats jämfört med att kommunicera med någon på centralredaktionen i Stockholm.

Vi är allvarligt oroade över utvecklingen. Vi tycker inte att TT tar sitt ansvar för den mediala bevakningen av hela Sverige, och det är obegripligt att den river ner det stora förtroende som byggts upp under nära ett sekel. Detta drabbar hela norra Sverige, som får mycket sämre möjligheter att synas i media. Norra Sverige är en het region med industri, spetsforskning och kultur i världsklass på flera områden. Nästa år är till exempel Umeå Europas kulturhuvudstad och bör rimligtvis inte få sämre rapportering än när Stockholm var kulturhuvudstad 1998. Men vi tvivlar att TT kan göra ett lika fullgott jobb med redaktionen på Katarinavägen i Stockholm som en på Rådhusesplanaden i Umeå!

Vi tycker att TT sviker norra Sverige och anser att dess ledning prestigelöst ska riva upp sitt beslut. Än finns tid att backa – att erkänna att man misstagit sig är att visa att man är klokare idag än igår.

Gun Blomquist Bergman, kommunikationschef Umeå Energi
Jan Bergman, kommunikationsdirektör Umeå kommun
Jörgen Boman, kommunikationschef Länsstyrelsen Västerbotten
Ulrika Frick Lang, kommunikationschef Umeå universitet
Thomas Hartman, kommunikationschef Region Västerbotten

Carl Bildt och Karin Enström deltar i Munich Security Conference

På fredag 1 februari reser försvarsminister Karin Enström och utrikesminister Carl Bildt till München för att delta i den årligt återkommande Munich Security Conference. Konferensen samlar ett hundratal stats- och regeringschefer, utrikes- och försvarsministrar och säkerhetspolitiska experter från hela världen. På agendan står bland annat euro-atlantisk säkerhet, cybersäkerhet och konflikterna i Syrien och Mali. Bland deltagarna finns USA:s vicepresident Joseph Biden, EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso och Natos generalsekreterare Anders Fogh-Rasmussen.

Carl Bildt deltar på lördagen i panelen vid ett seminarium om diplomati i en tid av sociala medier. Han har under dagarna även möten med bland andra Afghanistans utrikesminister Zalmai Rassoul, Iraks utrikesminister Hoshyar Zebari och FN:s sändebud i Syrien, Lakhdar Brahimi.

Münchenkonferensen ger tillfälle att inhämta perspektiv och kunskaper om flera av de avgörande utmaningar och skeenden som just nu finns inom global säkerhetspolitik. Det ger också utrymme att föra fram Sveriges syn på denna utveckling till en grupp som i stor utsträckning kan påverka den, säger Carl Bildt.

Karin Enström har under konferensen bilaterala möten med bland andra Schweiz president Ueli Maurer, Italiens försvarsminister Giampaolo Di Paola samt EU-kommissionären för inre marknaden och tjänster, Michel Barnier. På lördagen deltar Karin Enström i en försvarsministerlunch på inbjudan av Tysklands försvarsminister Thomas de Maizière och på söndagen en lunch med Atlantic Council för att diskutera transatlantisk säkerhet.

Münchenkonferensen belyser den nya säkerhetspolitiska situationen där samarbete och dialog bidrar till stabilitet, säger Karin Enström. Sverige är en trovärdig partner i internationella sammanhang och vår medverkan i arbetet för fred och säkerhet är efterfrågad. Ett aktuellt exempel är Sveriges bidrag till den afrikanska insatsen i Mali.

Infrastrukturminister besöker Nederländerna

Måndagen den 4 februari besöker infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd Nederländerna. Hon kommer att träffa sin kollega, infrastruktur- och miljöminister Melanie Schultz van Haegen.

Syftet med besöket är att lära sig mer om det nederländska transportsystemet samt diskutera gemensamma frågor på transportområdet. Bland annat kommer hon besöka Rotterdams hamn, som är en av världens största. Elmsäter-Svärd kommer också göra ett studiebesök på Amsterdams flygplats Schiphol i syfte att lära sig mer om flygplatsens innovativa arbete inom miljö och teknik.

Uppdrag till Statskontoret att utföra en analys av Stiftelsen Svenska Filminstitutet

Regeringen uppdrar åt Statskontoret att utföra en analys av Stiftelsen Svenska Filminstitutet (Filminstitutet) med utgångspunkt i den myndighetsanalysmodell som Statskontoret redovisade till regeringen i december 2008 (Fi2007/8016/OFA/SF).

Analysen ska
– beskriva hur Filminstitutet fullgör sitt uppdrag enligt riktlinjebeslutet (Ku2012/1898/RFS) och 2013 års filmavtal (Ku2012/1476/RFS),
– belysa om regeringens styrning är ändamålsenlig,
– beskriva hur interna och externa faktorer påverkar Filminstitutets möjligheter att fullgöra sitt uppdrag,
– beskriva hur Filminstitutet samverkar med andra aktörer samt hur samverkan fungerar,
– belysa faktorer som är av särskild betydelse för effektiviteten i verksamheten,
– belysa faktorer som är särskilt viktiga att uppmärksamma för att Filminstitutet ska ha förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag framöver.

Statskontoret ska genomföra analysen i samverkan med Filminstitutet, som samtidigt ska bistå Statskontoret i behövliga delar. Statskontoret ska hålla Regeringskansliet (Kulturdepartementet) informerat under uppdragets genomförande. Uppdraget ska redovisas skriftligen till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 30 maj 2013.

Regeringsuppdraget i sin helhet

Sverige deltar i EU:s militära insats i Mali

Regeringen beslutade idag att Försvarsmakten får delta med högst 15 personer i EU:s militära utbildningsinsats i Mali (EUTM Mali).

Beslutet innebär att personal från Försvarsmakten kan bidra till utbildning av Malis försvarsmakt med start första halvåret 2013. Inom EU pågår för närvarande förhandlingar mellan medlemsstater om hur bidragen ska utformas och inriktas.

Senast den 8 februari 2013 ska Försvarsmakten redovisa planerat bidrag till Regeringskansliet.

Bakgrund
FN:s säkerhetsråd antog den 12 oktober resolution 2071 (2012) i vilken säkerhetsrådet uppmanade EU och andra att skyndsamt bistå Mali med utbildning och expertis för stärkande av landets försvarsmakt och säkerhetsstyrkor. Den 24 december 2012 bekräftade Malis president sin tidigare inbjudan till EU att genomföra insatsen.

Den 17 januari 2013 antog EU:s ministerråd ett rådsbeslut att upprätta en militär utbildningsinsats till stöd för Malis försvarsmakt (EUTM Mali) inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). Genom ett skriftligt förfarande antog rådet den 28 januari 2013 ett operationskoncept för insatsen.

Nya ledamöter i stiftelsen Svensk-isländska samarbetsfonden

Regeringen har i dag omförordnat tre ledamöter till stiftelsen Svensk-isländska samarbetsfonden för perioden 2013-2015. Sveriges respektive Islands regering utser tre ledamöter var.

Ledamöterna är:

Sverige
Göran Montan, riksdagsledamot (m)
Lars-Erik Edlund, professor
Eva Smekal, f.d. sekretariatschef

Island
Elfa Ýr Gylfadóttir, kontorschef
Páll Valsson, förlagsredaktör
Ásdís Eva Hannesdóttir, direktör

Sveriges regering beslöt den 2 februari 1995 att bilda Stiftelsen Svensk-isländska samarbetsfonden. Fondens tillkomst motiverades ursprungligen som en gåva med anledning av Republiken Islands 50-årsdag 1994 och tre miljoner svenska kronor tillfördes fonden för att främja svensk-isländskt samarbete. Stiftelsens fondkapital uppgår i nuläget till drygt fyra miljoner kronor.

Svenskt deltagande i Europeiska unionens marina insats

Regeringen föreslår att riksdagen medger att regeringen under högst fyra månader 2013 ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 260 personer till förfogande för deltagande i EU:s marina insats (Operation Atalanta), under förutsättning att det även fortsättningsvis finns ett giltigt mandat för styrkan enligt beslut av Förenta nationernas säkerhetsråd. Insatsen kommer särskilt att handla om att skydda FN:s världslivsmedelsprograms (WFP) humanitära hjälpsändningar, som har central betydelse för Somalias befolkning.

Regeringen föreslår att det svenska bidraget till EU:s marina insats (Operation Atalanta) utgörs av HMS Carlskrona med bland annat en helikopterenhet och en säkrings- och bordningsstyrka. Det svenska bidraget till insatsen kan komma att uppgå till cirka 160 personer. Därutöver ingår i den begärda personalramen om högst 260 personer resurser för förstärknings- och oförutsedda evakueringsbehov. Avsikten är att det svenska deltagandet i insatsen inleds i april.

I propositionen redogör regeringen bland annat för problemen med sjöröveri och väpnade rån utanför Somalias kust, den svåra humanitära situationen i Somalia samt det internationella samfundets och Sveriges engagemang i landet. Vidare beskrivs insatsen och det föreslagna svenska deltagandet.

Propositionen i sin helhet

Beslut om femton nya värdefulla våtmarker

Regeringen beslutade i dag, torsdagen den 31 januari, att göra femton värdefulla våtmarks- och vattenområden till Ramsarområden och att utöka två gamla områden.

Våtmarker är väsentliga ur många aspekter. Dels är de viktiga livsmiljöer för fåglar och även viktiga för människors rekreation. Utöver det så bidrar våtmarker till att rena vatten och hjälper också till att lagra koldioxid, säger miljöminister Lena Ek.

Beslutet innebär att det svenska nätverket av områden enligt konventionen om våtmarker av internationell betydelse såsom livsmiljö för våtmarksfåglar (sk Ramsarkonventionen) kompletteras med nordliga myrtyper och orörda vattendrag som varit underrepresenterade hittills, och gör det svenska nätverket av Ramsarområden mer komplett.

Områdena representerar många olika typer av vattenmiljöer och våtmarker och förstärker den geografiska spridningen av de utpekade internationellt värdefulla våtmarkerna i Sverige.

Bakgrund
Sverige undertecknade 1974 konventionen om våtmarker av internationell betydelse, i synnerhet som livsmiljö för våtmarksfåglar, även kallad Ramsarkonventionen. Konventionen trädde i kraft för Sveriges del 1975.

Enligt konventionens artikel 2 ska konventionens parter utse lämpliga våtmarker som ska upptas på en lista över våtmarker av internationell betydelse. Regeringen har åren 1974, 1989 och 2001 beslutat om sammanlagt 51 sådana områden, även kallade Ramsarområden.

Regeringen främjar kampanj för att fler ska börja använda internet

Ytterligare en halv miljon människor i Sverige ska börja använda internet under 2013. Det målet har den ideella kampanjen Digidel 2013 satt upp och arrangerar därför bland annat Get online week den 18-22 mars. Kampanjen sker samtidigt i hela Europa och i Sverige kommer aktiviteter genomföras över hela landet.

Att öka det digitala deltagandet är en viktig och prioriterad för den digitala agendan för Sverige. Regeringen har därför idag beslutat stödja kampanjen med ett bidrag på närmare 170 000 kronor för att Digidel och Get online week ska kunna hjälpa så många som möjligt att upptäcka internet, säger it- och energiminister Anna-Karin Hatt.

I den Digitala agendan för Sverige slår regeringen fast att alla som vill ska kunna vara digitalt delaktiga.

Väldigt många svenskar använder redan internet men det finns fortfarande många som inte gör det. Samtidigt vet vi att de som tidigare inte sett nyttan av att använda datorer eller internet, ändrar sig när de får prova. De som frivilligt ger av sin tid för att hjälpa andra att bekanta sig med internet gör en stor insats, för enskilda och för samhället, säger Anna-Karin Hatt.

Bakgrund
Digidel 2013 är en kampanj som drivs av aktörer från bibliotek, folkhögskolor, ideella föreningar såsom handikappförbunden och Seniornet, IT&Telekomföretagen, lärcentra, myndigheter, Sambruk och studieförbund. Stiftelsen för Internetinfrastruktur, .SE, är mottagare av regeringens ekonomiska bidrag för kampanjen Get online week och samordnar Digidel 2013 och ansvarar för vissa kansliresurser.

Mer information om regeringens strategi den Digitala agendan för Sverige: www.regering.se/digitalagenda. Mer information om Digidel 2013: www.digidel.se. Mer information om den europeiska kampanjen Get online week: www.getonlineweek.eu.

Genomförande av direktivet om sanktioner mot arbetsgivare

I lagrådsremissen lämnas förslag till genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/52/EG av den 18 juni 2009 om minimistandarder för sanktioner och åtgärder mot arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt (sanktionsdirektivet).

Lagrådsremissen i sin helhet