månadsarkiv: februari 2013

Göran Sandberg blir ordförande för SciLifeLab

Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är ett storskaligt centrum för livsvetenskaplig forskning som drivits gemensamt av Kungl. Tekniska högskolan, Karolinska institutet, Stockholms universitet och Uppsala universitet. I forskningspropositionen 2012 gjorde regeringen en stor satsning på SciLifeLab och verksamheten får ytterligare 200 miljoner kronor per år. I samband med den satsningen blir SciLifeLab ett nationellt forskningsinstitut.

Regeringen beslutade idag om en förordning som reglerar hur ledningen och verksamheten vid SciLifeLab ska se ut. I den förordningen bestäms bland annat att regeringen ska utse styrelsens ordförande samt en ledamot av styrelsen som ska företräda näringslivet.

Regeringen har som en följd av detta idag utsett professor Göran Sandberg till ordförande för SciLifeLab. Sandberg är professor i växtfysiologi, har tidigare varit rektor vid Umeå universitet och är idag verkställande ledamot av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Regeringen har som ledamot av styrelsen också utsett Margareta Olsson Birgersson som arbetar som medicinsk direktör på läkemedelsföretaget Roche i Sverige.

Sandberg och Olsson Birgersson utses från och med den 1 april 2013 till och med den 31 mars 2016. Övriga ledamöter i styrelsen utses av Kungl. Tekniska högskolan i samråd med de tre andra universiteten som är huvudintressenter i institutet.

Utredning om donations- och transplantationsfrågor

En särskild utredare ska göra en översyn av vissa donations- och transplantationsfrågor. Syftet med utredningen är att säkerställa en fortsatt välfungerande donations- och transplantationsverksamhet i Sverige samt möjliggöra ett ökat antal donatorer och tillgängliga organ. Uppdraget ska slutredovisas senast den 13 januari 2015.

De områden som omfattas av översynen är
– information till allmänheten samt dess möjlighet att ta ställning till donation
– vårdgivarnas organisation och arbetssätt och deras betydelse för donations- och transplantationsverksamheten
– förutsättningarna att bedriva donationsfrämjande insatser i vården
– uppgiftsutbytet med Scandiatransplant.

Kommittédirektivet i sin helhet

Arkitekturmuseet blir Statens centrum för arkitektur och design

Arkitekturmuseet byter den 1 maj 2013 namn till Statens centrum för arkitektur och design. Det beslutade regeringen i dag. Samtidigt förtydligar regeringen myndighetens uppgift att vara mötesplats för såväl arkitektur som för form och design.

Genom de förändringar som regeringen gör av myndighetens instruktion samlas de mål som sedan 2009 formulerats i regleringsbrev och i tidigare budgetpropositioner i myndighetens centrala styrdokument. Namnändringen speglar bättre myndighetens uppdrag som sedan 2009 innefattar att främja och förmedla kunskap om arkitekturens, formens och designens betydelse i samhället och sedan 2010 att fungera som en mötesplats för form och design. Det tidigare uppdraget att fungera som statligt centralmuseum för arkitekturområdet kvarstår som tidigare.

Jag kan konstatera att sedan 2008 har regeringen successivt ökat myndighetens anslag med närmare 50 procent för att ge goda förutsättningar för det vidgade uppdraget. Det markerar vilken betydelse regeringen lägger vid uppdraget att stärka medvetenheten om de värden som arkitektur, form och design har för samhällsutvecklingen, säger kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.

Det finns ett stort behov av en kraftfull statlig arena för att belysa vikten av arkitektur, form och design i människors liv och i ett framtida hållbart samhälle. Det bör vara en prioriterad uppgift för Statens centrum för arkitektur och design att bedriva samarbete och utbyte med nationella, regionala och lokala aktörer kring utställningar och annan verksamhet inom form- och designområdet.

Förordningen med instruktion för Statens centrum för arkitektur och design publiceras på regeringens webbplats så snart den är expedierad under vecka 11.

Inget automatiskt uppskov vid ansökan om nåd

Regeringen har i dag beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag dels om att det automatiska uppskovet med verkställighet av fängelsestraff vid ansökan om nåd ska avskaffas, dels att regeringens ärenden om upphävande av allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott ska flyttas över till den ordinarie migrationsprocessen.

I lagrådsremissen föreslås att det automatiska uppskovet med verkställighet av fängelsestraff vid ansökan om nåd ska avskaffas. När det gäller fängelsestraff får verkställigheten normalt påbörjas så snart domen i påföljdsdelen har vunnit laga kraft. Om den dömde senast på inställelsedagen ansöker om nåd ska dock som regel straffverkställigheten anstå i avvaktan på beslut i nådeärendet. Den dömde får på så sätt ett automatiskt uppskov med verkställigheten. Möjligheten till sådant uppskov ska tas bort.

Det här är ett led i regeringens övergripande arbete med att åstadkomma snabba, tydliga och konsekventa reaktioner på brott. Samtidigt effektiviseras Kriminalvårdens planering genom att beläggningen vid anstalterna bättre kan förutses, säger justitieminister Beatrice Ask.

Vidare föreslås i lagrådsremissen en överflyttning av ärenden, vilket bland annat innebär följande. En utlänning som har utvisats på grund av brott ska kunna ansöka hos Migrationsverket om uppehållstillstånd eller om upphävande av utvisningsbeslutet. Om ansökan bör beviljas ska verket med ett eget yttrande lämna över ärendet till en migrationsdomstol. Om det inte finns skäl att bevilja ansökan ska verket avslå den. Avslagsbeslut ska kunna överklagas till en migrationsdomstol. Migrationsdomstolarna ska kunna bevilja uppehålls- och arbetstillstånd och i vissa fall upphäva utvisningsbeslutet. Migrationsdomstolens beslut ska kunna överklagas till Migrationsöverdomstolen (prövningstillstånd krävs som regel).

Någon ändrad prövning är inte avsedd. Motsvarande prövning som i dag görs hos regeringen ska göras i den ordinarie migrationsprocessen.

Reformen ligger i linje med den allmänna strävan att till myndighetsnivå flytta över sådana ärenden som inte kräver ett ställningstagande av regeringen.

Det ändrade förfarandet ger också förbättrad förutsebarhet och stärkt rättssäkerhet för den dömde, bland annat genom möjligheter till muntlig handläggning och överklagande. Möjligheten att upphäva ett beslut om utvisning på grund av brott bör dock även i fortsättningen tillämpas restriktivt, säger justitieminister Beatrice Ask.

Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2013.

Tre nya ledamöter i styrelsen för Konstnärsnämnden

Regeringen har utsett teaterchefen Kajsa Giertz, bildkonstnären Anneli Furmark och biträdande generaldirektören Clas Olsson att vara ledamöter i styrelsen för Konstnärsnämnden till och med den 31 december 2015.

Kajsa Giertz är chef för Västmanlands Teater. Hon är utbildad vid bland annat Danshögskolan och har varit verksam som koreograf, dansare och pedagog. Tidigare var Kajsa Giertz konstnärlig ledare och regissör för Parkteatern i Stockholm.

Anneli Furmark är bildkonstnär och serietecknare bosatt i Umeå. Hon är bland annat utbildad vid Konsthögskolan i Umeå. Hennes serier och konst har ställts ut på gallerier och konsthallar runt om i Sverige.

Clas Olsson är biträdande generaldirektör vid Arbetsförmedlingen. Han har tidigare varit chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting och finansråd på Finansdepartementet och har en utbildningsbakgrund från Handelshögskolan i Stockholm.

Regeringen har tidigare utsett följande personer i styrelsen för Konstnärsnämnden:

Chefredaktören Gunilla Kindstrand (ordförande)
Skådespelaren Niklas Hjulström
Kommunikations- och utställningschefen Helene Larsson
Tonsättaren Ida Lundén
Professorn Dominic Power
Bildkonstnären Håkan Rehnberg
Filmproducenten Bengt Toll
Verksamhetsledaren Teshome Wondimu

Fakta om Konstnärsnämnden
Konstnärsnämnden har till uppgift att besluta om statliga bidrag och ersättningar till konstnärer, samt omfatta ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. Konstnärsnämnden ska hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden samt löpande bevaka trygghetssystemens utformning och tillämpning i förhållande till konstnärlig verksamhet.

Lagrådsremiss om myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering

Regeringen har idag fattat beslut om att inhämta Lagrådets yttrande över ett förslag till lag om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering.

E-legitimationer används för att styrka identiteten hos den som använder olika typer av e-tjänster. Syftet med förslaget är att skapa förutsättningar för att e-legitimationer från flera olika leverantörer ska kunna användas i den offentliga förvaltningens e-tjänster. Därigenom främjas konkurrensen på området och utvecklingen av nya tekniska lösningar stimuleras. Detta väntas i sin tur förbättra tillgängligheten till e-legitimationer och öka valfriheten för användaren.

Lagrådsremissen innehåller förslag till ny lag om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering (e-legitimationer). Lagen är ett alternativ till lagen om offentlig upphandling. De myndigheter som har behov av tjänster för elektronisk identifiering kan genom förslaget besluta att inrätta valfrihetssystem och uppdra till E-legitimationsnämnden att administrera valfrihetssystemet. E-legitimationsnämnden ska ställa upp de regler och krav som ska gälla för aktörerna i ett system för säker elektronisk identifiering, en s.k. identitetsfederation. Alla leverantörer som ansöker om att få delta och uppfyller de uppställda kraven ska godkännas för deltagande i systemet. Den enskilde användaren har därefter möjlighet att välja e-legitimation från valfri godkänd leverantör.

Förslaget är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2013.

Regeringsbeslut om lagrådsremiss om genomförande av blåkortsdirektivet

Regeringen har i dag fattat beslut om en lagrådsremiss i arbetet med att genomföra blåkortsdirektivet, EU:s direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning. Lagförslaget är överenskommet med Miljöpartiet inom ramen för samarbetet i den migrationspolitiska ramöverenskommelsen.

Direktivet syftar till att komma till rätta med bristen på högkvalificerad arbetskraft inom EU. För att uppnå detta syfte ska medlemsstaterna införa bestämmelser som underlättar för högkvalificerade arbetstagare från tredjeland och deras familjemedlemmar att resa in och vistas i EU.

Direktivets regler är tvingande, vilket innebär att de ska genomföras i samtliga medlemsstater. Lagförslagen påverkar inte möjligheten att rekrytera utländsk arbetskraft  oavsett utbildning eller yrkeserfarenhet  enligt den redan gällande svenska lagstiftningen om arbetskraftsinvandring.

Bestämmelserna avses vara införda i svensk rätt senast den 1 juli 2013.

ARN:s beslut kan bli bindande

Konsumentministern Birgitta Ohlsson (FP) skriver idag på DN Debatt om en ny utredning som regeringen beställt där Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och dess verksamhet ska studeras närmare. Ett alternativ är enligt henne själv att nämndens beslut ska bli bindande vilket inte är fallet idag där företag kan välja själva om de vill följa nämndens beslut eller inte. Vissa har som policy att alltid göra det medan andra, såsom lågprisflygbolaget RyanAir, väljer att i princip aldrig följa ARN:s rekommendationer.

Nya exportprognoser för Norden

Det osäkra läget i den globala ekonomin tillsammans med en tilltagande protektionism utgör betydande utmaningar för svensk utrikeshandel, och det kräver en ökad förståelse för svensk export. Utrikesdepartementet, UD, har därför byggt upp prognoser för exportutvecklingen och den här gången tittar vi specifikt på Norden – hur utvecklingen kommer att se ut framgent inom vårt närområde. Sverige är dessutom ordförande för det Nordiska ministerrådet under 2013, och under året kommer olika frågor som påverkar exporten att tas upp på agendan, så som gränshindersproblematiken.

Norden är en av Sveriges viktigaste exportdestinationer och svarar för en betydande andel av såväl varuexporten, 23 procent, som tjänsteexporten, 24 procent, säger handels- och nordisk samarbetsminister Ewa Björling.

Ur ett längre perspektiv har den nordiska marknaden visat sig vara stabil och trygg för den svenska exporten. Detta var särskilt gällande under krisen då den svenska exporten till Norden inte föll lika kraftigt som till resten av EU27 och Världen i stort (2009 minskade varuexporten till Norden med -13 procent medan den minskade med -19 procent till EU27 och med -17 procent till Världen).

Under 2000-talet har Sveriges export till Norden varit mer stabil och haft en bättre utveckling än den svenska exporten i stort. Totalt ökade varuexporten till Norden med 79 procent medan Sveriges totala varuexport ökade med 45 procent, mellan 2000 och 2012. På tjänstesidan ökade tjänsteexporten till Norden med 224 procent medan Sveriges totala tjänsteexport ökade med 129 procent, mellan 2000 och 2011.

Sveriges positiva exportutveckling till Norden har bidragit till att andelen av den nordiska marknaden i exporten ökat, i såväl svenska kronor som US-dollar. I dagsläget uppskattar man att ungefär drygt 10 procent av allt som produceras i Sverige går till Norden, säger handelsminister Ewa Björling.

Det allmänna konjunkturläget för Sveriges ekonomi och exportindustri är fortsatt svagt. Flera konjunkturindikatorer ligger fortfarande kvar på mycket låga nivåer. Lägesbilden är i mångt och mycket drivet av osäkerheten i Europa.

Utifrån det allmänna konjunkturläget i världen avviker Norden i positiv bemärkelse. Norden som helhet har under senare tid haft en relativt god ekonomisk utveckling, särskilt under krisen jämfört med EU och Euroområdet. I ett internationellt och europeiskt perspektiv har de nordiska länderna uppmärksammats med sina solida banker, starka offentliga finanser och relativt låga skuldkvoter, säger handelsminister Ewa Björling.

Emellertid har krisen i Europa nu på allvar börjat påverka de nordiska länderna som nu kunnat notera ökad arbetslöshet. Detta kommer att slå mot den svenska exporten. Undantaget är Norge som tuffar på, vilket är positivt för svensk export.

Under 2013 beräknas varuexporten till Norden öka med 2,6 procent. Exporttillväxten är lägre än den historiska tillväxttakten, vilket har att göra med skuldsättningskrisen i Europa som antas inverka negativt på det nordiska konjunkturläget, säger handelsminister Ewa Björling.

Osäkerheten i Europa antas lätta under andra halvåret 2013. Detta bidrar till att exporten plockar upp fart under 2014 och 2015 i likhet med det historiska genomsnittet. Exporten till Norden prognostiseras till 5,1 procent för helåret 2014 och till 5,2 procent för helåret 2015. Under 2016 antas exporttillväxten landa på 4,4 procent.

Den kumulativa exportutvecklingen mellan 2013-2016 beräknas till drygt 18 procent. Detta kan ställas mot exportutvecklingen till EU27 som beräknas till drygt 16 procent. I kronor och ören motsvarar en 18 procentig exportökning till Norden cirka 50 miljarder kronor utifrån 2012 års varuexport till Norden. Det är mer än den värdemässiga ökningen vi antas ha i exporten till Nord- och Sydamerika, Afrika söder om Sahara, MENA och OSS tillsammans, säger handelsminister Ewa Björling.

Regeringen tillsätter utredning om konsumenttvister utanför domstol

Företag som inte följer rekommendationerna, ett kraftigt ökat antal ärenden, nya typer av produkter och försäljningsmetoder och fler gränsöverskridande tvister ställer förändrade och högre krav på Allmänna reklamationsnämnden. Regeringen och konsumentminister Birgitta Ohlssons tillsätter därför en utredning som ska se över det svenska systemet med konsumenttvister utanför domstol.

Uppdraget är att föreslå de förändringar som krävs för att säkerställa ett snabbt, kostnadseffektivt och smidigt förfarande vid konsumenttvister. Utredningen ska även föreslå hur nya EU-regler kan genomföras för att på bästa sätt uppnå sina syften och bidra till en tryggare gränsöverskridande handel. Utredningen ska vara klar i slutet av juni 2014.

Det måste vara möjligt att få upprättelse. När företag struntar i Allmänna reklamationsnämndens beslut är det oerhört allvarligt. Utredningen syftar till att stärka konsumentskyddet och korta handläggningstiderna, säger konsumentminister Birgitta Ohlsson.