Kategoriarkiv: Arbetsmarknadspolitik

Ökade insatser mot främlingsfientlighet och intolerans

- Den svenska regeringen sticker tyvärr ut i dagens Europa. När ledande politiker i flera europeiska länder spelar på främlingsfientliga och intoleranta värderingar väljer vi i stället att höja ambitionen ytterligare när det gäller att motverka främlingsfientlighet och liknande former av intolerans. Främlingsfientlighet står i strid med principen om alla människors lika värde och utgör en utmaning mot hela den värdegrund som bär upp vår demokrati, säger integrationsminister Erik Ullenhag (FP).

Ökade satsningar för att säkerställa hbt-personers rättigheter och möjligheter

Utöver nämnda strategi används de nu anslagna medlen för att höja statsstödet till hbt-organisationer från 6,3 till 7,3 miljoner kronor årligen från 2014.

- Situationen för hbt-personer i Sverige är väsentligt mycket bättre än den för miljoner hbt-personer ute i Europa och andra delar av världen. Tyvärr visar dock olika rapporter på att hbt-personer i vårt land fortfarande utsätts för såväl våld som fördomar och diskriminering. De har ofta också sämre hälsa och större benägenhet att försöka ta sitt liv än heterosexuella. Särskilt viktigt är att fokusera på transpersoner, säger integrationsminister Erik Ullenhag, som även har ansvar för hbt-frågorna.

Folkhögskolor blir resurs i nyanländas etablering

- Folkhögskolorna har länge varit en outnyttjad resurs när det gäller integration av nyanlända. Såväl Arbetsförmedlingen som folkhögskolorna själva och utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare har pekat på detta. Nu gör vi från regeringens sida det möjligt att i större utsträckning ta till vara folkhögskolornas kunskap och erfarenhet för att påskynda nyanländas etablering i samhället, säger integrationsminister Erik Ullenhag.

- Folkhögskolorna har i snart 150 år hjälpt generation efter generation in i arbete, studier och samhällsgemenskapen. Med den här satsningen får de nu verktygen att än bättre möta vår tids stora integrationsutmaning, säger jämställdhets- och biträdande utbildningsminister Maria Arnholm.

Medborgarskapsceremonier i alla svenska kommuner

Regeringen avsätter i budgeten fem miljoner kronor årligen för att kommunerna ska kunna erbjuda nya svenska medborgare att närvara vid en medborgarskapsceremoni. Dessutom får länsstyrelserna i uppdrag att sprida information om hur ceremonier genomförs i andra kommuner.

Regeringen avser återkomma till riksdagen med ett förslag under 2014. Kommunerna bör åläggas att anordna medborgarskapsceremonier från och med 1 januari 2015.

- Vi har slarvat med att använda medborgarskapet som verktyg för integration och samhörighet. Den som väljer att bli medborgare visar att han eller hon är här för att stanna och göra Sverige till sitt land. Det är ett stort och viktigt steg att ta och därmed värt att firas ordentligt, säger integrationsminister Erik Ullenhag.

En modern syn på entreprenörskap

Den historiska tillbakablicken kännetecknas främst av nationalekonomins och beteendevetenskapens syn på entreprenören som en ekonomisk aktör. I viss mån finns det också sociologiska inslag i min beskrivning. Idag kännetecknas forskningen inom entreprenörskap och småföretagande av tvärvetenskaplighet och är multidisciplinärt i sin karaktär. Det finns inslag av allt från nationalekonomi till psykologi och socialantropologi inom forskningen. Forskningen kännetecknas också av en oenighet kring en gemensam definition av begreppet. Inom den akademiska världen har debatten pågått under en lång tid, och det råder fortfarande stor oenighet om begreppets innebörd.

En viss konsensus har emellertid uppnåtts och det råder enligt Gibb en närmast universell enighet om att entreprenörskap innefattar det sätt med vilket individer och organisationer skapar och implementerar nya idéer och sätt att göra saker på, samt agerar proaktivt på omgivningsförändringar som involverar olika grader av osäkerhet och komplexitet.

Den bild som börjar träda fram idag är framförallt att forskningen i mindre grad fokuserar på entreprenören och mer på entreprenörskapet. Bilden av entreprenören som den ensamme hjälten på marknaden ersätts av entreprenörskap som ett socialt fenomen.

Ett annat sätt att se den framträdande sociala dimensionen av entreprenörskap är att se det ur det individuella perspektivet. På såväl global som social och organisatorisk nivå finns det en mängd tendenser som skapar ökade möjligheter, men också en mer komplex och osäker tillvaro för oss alla. Den sociala dimensionen av entreprenörskap kan sägas springa ur den osäkerhet vår tillvaro idag skapar för den enskilda individen. Vi behöver alla bli mer entreprenöriella i vårt agerande för att klara av ett alltmer komplext arbetsliv och social tillvaro. Behovet av samarbete, kollektivt och socialt entreprenörskap uppstår som en konsekvens av dessa faktorer. Detta är inte bara förbehållet individen, gruppen och organisationen utan gäller även för småföretag, mellanstora och storföretag, vilket inte minst ”fusioneringsvågen”, strategiska allianser och andra former av samarbete är ett uttryck för.

Den sociala dimensionen av entreprenörskap gäller inte enbart i arbetslivet och på den ekonomiska arenan. Även om redan Schumpeter diskuterade olika former av entreprenörskap som exempelvis politiskt entreprenörskap har det idag blivit allt vanligare att diskutera detta fenomen som något som praktiseras på andra arenor än marknaden. Exempel på andra former av entreprenörskap är samhällsentreprenören som kännetecknar en person som verkar för näringslivets utveckling i en specifik kommun, region eller liknande utan något eget vinstintresse i företagen. Ett sådant entreprenörskap kan inte praktiseras i ett socialt vakuum. Det kräver snarare ett samarbete mellan många olika parter med varierande motiv. En annan bild av entreprenörskap är kulturellt entreprenörskap vars primära syfte är att skapa och förmedla estetiska budskap via olika kulturella projekt

Läs mer entreprenörskap och ekonomi och organisationsteori här.

Ytterligare en annan form av entreprenörskap är det politiska entreprenörskapet som kännetecknas av en marknadsföring av politiska budskap liksom en produkt på varumarknaden.  Även om politiska, kulturella eller samhällsentreprenörer oftast representeras av en eller ett fåtal personer så kännetecknas entreprenörskapet av en vilja att realisera en idé. För att kunna åstadkomma detta krävs samarbete och delaktighet från andra än den enskilda entreprenören. Detta blir allt nödvändigare i ett alltmer föränderligt samhälle, oavsett vilken arena entreprenörskapet praktiseras på.

Forskning visar på en trend mot att ”teamentreprenörskap” blir allt vanligare; entreprenörer i egenskap av egenföretagare söker idag samarbete i en allt högre grad än vad som var fallet för endast ett decennium sedan. Entreprenörerna har insett att man inte kan förfoga över all kunskap själv, istället knyter man upp resurser genom att bygga nätverk och söka samarbete i olika projekt.

Utifrån detta resonemang skulle en lämplig sammanfattning och definition av entreprenörskap kunna vara den som Gibb formulerat:
”Behaviours, skills and attributes applied individually and/or collectively to help organisations of all kinds, to create, cope with and enjoy change and innovation involving higher levels of uncertainty and complexity as a means of achieving personal fulfilment”.

RUT för exempelvis flyttstädning – Är det rätt väg att gå?

Det började med att ROT-avdraget infördes för att i första hand minska på svartjobben inom byggbranschen. Dessutom skulle det ge en välbehövligt skjuts för denna arbetsgrupp. Men man ska komma ihåg att det var det första argumentet som det främst infördes. Vore det för att hjälpa en arbetsgrupp i första hand borde hjälpinsatser för länge sedan införts till många andra grupper, verkstadsindustrin bland annat som tydligt bantas år från år.

Sedan kom RUT som är avdrag som går att göra för hushållsnära tjänster. Bland dessa är städtjänster som flyttstädning och hemstädning störst. Även här handlade det till stor del om att stävja svartjobbet.

Ett avdrag som gynnar alla privatpersoner kan väll inte vara fel, eller? Problemet är att RUT slår snett. Som vanligt, i dagsläget, så är det de som arbetar som främjas. Men det är också de som har pengar till att anlita städhjälp. De kanske till och med hade haft råd utan RUT-avdrag för flyttstädning, hemstädning, ombyggnationen eller vad man nu dragit av för. De som inte har så mycket pengar har betydligt svårare att utnyttja skatteavdraget. Men det är ju de som skulle behöva det mest.

För det första måste man ha betalat skatt eftersom detta är ett skatteavdrag. Som mest får man dra av 50.000 genom ROT- och RUT-avdragen per år vilket gör att man alltså måste betalat in denna summa i skatt. Med andra ord ska man tjänat ca 150.000kr. Det kan tyckas vara en låg summa många nya på arbetsmarknaden samt pensionär når inte upp till den summan. Samtidigt är det kanske de gamla som har störst behov av hjälp med flyttstädning och hemstädning då dagens hemtjänst knappast kan fylla hela detta behov.

För det andra kan man fråga sig om en yrkesgrupp ska premieras för dåligt beteende. Ser man det så vore det bäst om fler yrkesgrupper började jobba svart. Skulle regeringen ha samma inställning skulle alltså den yrkesgruppen också få RUT-hjälpen.

Så ett avdrag som gynnar en yrkeskår som varit ute i gråzonen allt för länge och som sedan gynnar de som har pengar och därmed inte behöver ha någon rabatt. Är det rätt väg att gå?

Suget efter It-utvecklare växer i Norge

I Sverige hävdar branschen att man skulle kunna anställa 10 000 inom It-branschen… om kompetensen fanns. De som har en exceptionell talang och/eller bred erfarenhet växer dock tyvärr inte på träd. Detta är ett stort problem som kommer att bli svårlöst.

Samtidigt lockar utlandstjänster utvecklarna. Det är då främst Norge, med sina skyhöga löner, som lockar.

Jan Nilsson på itjobb.eu som anställer i Norge säger att ”man letar med lys och lykta efter svensk arbetskraft i Norge. Trenden är dock att man söker alltmer kvalificerad personal. Ingenjörer till Off Shore-industrin, och erfarna eller mycket talangfulla utvecklare till IT-brancshen”.

Till exempel har en fransk aktör nyligen gått in i Norge och har som målsättning att anställa 1000 IT-konsulter, främst utvecklare, fram tills 2015. Det är först och främst Sverige man vänder sig till för att hitta personal. Profilen man främst söker är mjukvarututvecklare med 4-10 års arbetslivserfarenhet, killar och tjejer som ”brinner för att programmera”.

 Samtidigt växer företag som Github, som har sin bas i Kalifornien men anställer de mest talangfulla utecklarna i världen oavsett var man bor. Asynkrona arbetslag som jobbar hemifrån online hör framtiden till. En realitet som kan hota branschens utveckling i Sverige.
Främst är det en fara för den svenska IT-branschen om man inte hänger med i löneutvecklingen.

Missbruk av anställningsstödet?

Anställningsstödet är ett ekonomiskt stöd för infördes för några år sedan för att öppna upp dörrarna till de som har haft det svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det handlar om personer som varit borta länge från arbetsmarknaden och därmed kommit in i arbetsförmedlingens system i sådan utsträckning att man klassas att man måste få extra hjälp.

Detta betyder att man som arbetsgivare får en morot att anställa dessa personer. Men man ska då komma ihåg att stödet inte gäller för evigt utan det är ett stöd som gör att man kan lära upp personen under en viss period och därefter förhoppningsvis vill anställa honom eller henne. Visserligen är perioden ganska lång men det finns ändå en begränsning.

Tanken från politikerna att gynna de som har det svårt kanske var god från början men under våren 2013 lyftes frågan upp allt tydligare om reglerna borde justeras.

Det som hände var att taxibolag i Göteborg hade brist på förare. De lade då ut en annons på arbetsförmedlingen om att de sökte förare med taxibevis. Att ha krav på detta ses ju som en självklarhet men det andra kravet var det som fick folk att rynka ögonen. Det andra kravet var nämligen att personen även skulle ha något slags anställningsstöd. Man sökte alltså i första hand personer som var billiga att anställa.

Å ena sidan kan man se detta som att företagarna tar etisk ställning och vill hjälpa de svaga i samhället. Å andra sidan kan man lika gärna se det som att de enbart ser den ekonomiska vinningen. Frågan blir då – vad gör de den dagen stödet försvinner.

Genom att undersöka den frågan kan politikerna få en tydligare bild av hur stödet används och om det får den funktion som är tänkt.

Är det då rätt eller fel att annonsera så som taxibolaget gör? Var det så politikerna tänkte när de ordnade stödet?  Den frågan låter jag vara obesvarad.

 

Sänkt restaurangmoms gynnar restaurangerna

Det har nu gått ett tag sedan regeringen tog beslutet att sänka restaurangmomsen från 25 till 12 procent. Tanken var att beslutet skulle resultera i fler jobb inom branschen. Men så här i efterhand så visar det sig att det har gett ganska dåligt resultat på jobbfronten, även fast en hel del nya jobb skapats. Men det är ändå långt ifrån det resultat som regeringen hade hoppats på från första början.

När regeringen tog beslutet om att sänka momsen så hade de förhoppningen om att restaurangerna därmed skulle sänka sina priser, vilket i sin tur skulle leda till fler besökare på restauranger som då i sin tur skulle stimulera behovet av mer arbetskraft. Så har det också blivit, och man kan säga att den sänkta restaurangmomsen har gjort att flera äter ute och att fler får möjlighet till jobb inom restaurangbranschen. Men bara till viss del. Det är nämligen en hel del restaurangägare som valt att låta den sänkta momsen öka deras egen vinst istället för att sänka priserna, vilket resulterat i en utebliven ökning av besökare på restaurangerna på grund av prissänkning. Det är självklart inget fel av ägarna att agera på detta sättet, men det stjälper till viss del möjligheterna att uppnå de resultat som regeringen ville åstadkomma med hjälp av den sänkta restaurangmomsen.

Men i vilket fall så är den sänkta momsen något som verkligen gynnar restaurangerna och dess ägare, nästan oavsett hur de valt att agera. Har de valt att sänka priserna i nivå med deras besparing som den minskade momsen innebär så kan de ju ta ut ett lägre pris och ändå göra lika stor vinst per serverad tallrik. Men det lägre priset kan ju locka fler kunder vilket ändå gör att vinsten ökar. Och för de som valt att inte sänka priserna så ökar ju vinsten per serverad tallrik, vilket också det är positivt. Men det finns ju en viss risk att de som inte sänker priserna kanske får uppleva en nedgång i antalet gäster på grund av att de väljer att istället äta hos någon av konkurrenterna som har sänkt priset. Så i slutändan är det nog ändå ett smartare val, både för ägare och besökare, att låta den lägre momsen leda till lägre priser.  Exempel på restauranger som sänkt priserna på grund av momssänkningen är många. Ett numer väldigt prisvärt steakhouse är Mr French som hela tiden ökar i popularitet och väntas renovera inför 2014.

Hillevi Engströms engagemang i Almedalen

10.00-11.45 Utlandsfödda akademikers väg in på arbetsmarknaden
Arrangör: Swedbank
Adress: Spegelsalen, Clarion Hotel Wisby, Strandgatan 6

14.30-16.00 Säkra arbetsplatser – livsviktigt
Arrangör: Sveriges byggindustrier
Adress: Bolaget, Stora Torget


Torsdag 4/7

11.00-13.00 Var tid har sin Arbetsförmedling
Arrangör: Work for you AB
Adress: Tage Cervins gata, Ullmans tält, plats 128


Fredag 5/7

08.30-09.30 Den ljusnande framtid är vår? – om en jämställd arbetsmarknad för unga kvinnor och män
Arrangör: Länsstyrelserna och ESF Jämt
Adress: Residensets trädgård, ingång från Korsgatan 2, Visby

15.00-17.00 Rekryteringar för Sverige i tiden: Rätt man på rätt plats?
Arrangör: Delegationen för jämställdhet i arbetslivet, JA-delegationen
Adress: Residensets trädgård, ingång från Korsgatan 2, Visby