Kategoriarkiv: Biståndspolitik

Sverige återupptar bistånd till Mali

Regeringen beslutade torsdag 11 april att gradvis återuppta det bilaterala utvecklingssamarbetet inom ramen för den bilaterala biståndsstrategin. Återupptagandet sker mot bakgrund av att den politiska processen i Mali har gjort framsteg den senaste tiden.

Sverige följer, tillsammans med övriga EU-länder, den politiska processen noga och att Malis regering med trovärdighet genomför den antagna färdplanen för återupprättande av demokratisk och konstitutionell ordning.

Nationalförsamlingen i Mali antog enhälligt den 29 januari i år en färdplan för övergångsperioden i syfte att återupprätta landets konstitutionella och demokratiska ordning. Politiska och tekniska förberedelser har inletts i syfte att genomföra demokratiska val senast vid juli månads utgång. En nationell försonings- och dialogkommission, som syftar till att finna långsiktiga lösningar på Malis kris, har också upprättats.

Biståndet till Mali
Biståndsanslaget för 2013 uppgår till 250 miljoner SEK till Mali, vilket är en ökning med 100 miljoner SEK jämfört med utbetalningarna 2012.

Sverige är dessutom en av de största humanitära givarna till Sahel och Mali. Totalt svenskt humanitärt stöd till Sahel 2012 uppgick till drygt 500 MSEK, varav drygt 76 MSEK till Mali. Regeringen är redo att ytterligare stötta befolkningarna i Mali och Sahel under 2013. Sida bereder för närvarande stöd till FN:s konsoliderade appell för Mali 2013. Appellen uppgår till 370 MUSD.

Utbildningsbistånd i Afghanistan ger resultat i svår miljö

afghanistan-sida-2013

Svenskt bistånd har varit med att skapa förutsättningar för att miljontals afghanska barn i hela landet idag kan ta del i någon form av skolgång. Flickor går i betydligt högre utsträckning i skola idag jämfört med för ett decennium sedan.

En färsk utvärdering av svenskt utbildningsbiståndet i Afghanistan har tittat på tre omfattande utbildningsprogram som drivs genom Världsbanken, UNICEF och Svenska Afghanistankommittén. Sammanlagt omfattar stöden cirka 150 miljoner per år, det största bilaterala utbildningsstöd Sida har i världen. Biståndet har bland annat bidragit till att bygga och utrusta många hundratals skolor, stött tusentals enklare byskolor, byggt modellskolor, vidareutbildat hundratusentals lärare, försett miljontals barn med läromedel och förbättrat kvaliteten och barnvänligheten på undervisningen.

Enligt afghanska myndigheter har antalet barn som går i skolan ökat med 6,4 miljoner på tio år, varav 34 procent är flickor.

Det är glädjande att vi kan se att våra insatser gör nytta för de afghanska barn som har rätt till skola och god undervisning. Utbildningsnivån startade från en mycket låg nivå och det har varit viktigt att snabbt öka tillgången till utbildning för att Afghanistan ska kunna utvecklas positivt, säger Torbjörn Pettersson, avdelningschef på Sida och tidigare ambassadör till Afghanistan och generalsekreterare för Svenska Afghanistankommittén.

Samtidigt är det ett svårt uppdrag som rymmer stora utmaningar, både hur vi når resultat och fortlöpande löser de problem som oundvikligen uppstår när vi arbetar i så svåra miljöer.

Bristen på utbildade lärare är stor, särskilt kvinnliga lärare. Andra stora utmaningar för utbildningssektorn är bristen på läromedel och infrastruktur, avsaknad av tillförlitlig statistik, låg administrativ kapacitet, brister i kvalitén på undervisningen samt säkerhetsproblem där skolpersonal, elever, och föräldrar hotas regelbundet.

Utvärderingen visar att Sveriges stöd generellt ligger väl i linje med de prioriteringar och målsättningar som Afghanistans regering själva arbetar med, vilket är viktigt för att det svenska stödet ska vara hållbart på sikt, säger Torbjörn Pettersson.

Utvärderingen är gjord av oberoende internationella experter och bygger på fältbesök till nio provinser, besök på 89 skolor, lärarutbildningar i sju provinser, åtta utbildningsdepartement på provinsnivå och tolv på distriktsnivå samt personal på de olika projekten/programmen.

Humanitärt bistånd – aktuellt svenskt fokus

Vad går Sveriges humanitära bistånd till? Vilka områden och behov är prioriterade just nu, och hur arbetar vi med andra givarländer och internationella organisationer?

Syrien
Flyktingströmmarna från Syrien till omkringliggande länder har ökat de senaste månaderna. Den humanitära situationen har förvärrats och ett stort antal människor lider av brist på förnödenheter såsom mat och skydd. 4 miljoner människor beräknas enligt FN vara i behov av stöd. FN:s flyktingkommissariat, UNHCR, rapporterade i slutet av februari att upp mot 7-8000människor flydde över Syriens gränser varje dag. Det totala antalet registrerade flyktingar är i nuläget över 1 miljon. De flesta flyr till Libanon och Jordanien men även Turkiet, Irak och Egypten.

De humanitära behoven i Syrien är fortsatt stora. Humanitära aktörer har utökat stödet över landets konfliktlinjer. Därmed har man kunnat nå områden som tidigare inte nåtts fram till. Av de 1,5 miljoner människor som har fått ta del av hjälpen från FN:s världslivsmedelsprogram, WFP, har 40 procent befunnit sig i oppositionskontrollerade områden. WFP har utökat sin matdistribution och målet är att 2,5 miljoner människor ska ha nåtts till april månad. Under 2012 gav Sverige 601 miljoner kronor i stöd till WFP. Sverige gav under 2012 totalt 248 miljoner i stöd till Syrienkrisen.

Mali
I Mali har situationen förbättrats under de senaste månaderna då humanitära organisationer i högre uträckning fått tillträde till fler områden än tidigare. Det pågår fortfarande väpnade attacker i Malis norra delar, vilket försvårat för humanitära organisationer att nå fram med hjälp. En stor del av landets 270 000 internflyktingar har ännu inte vågat sig tillbaka till dessa områden, och flyktingströmmarna har ökat. Hjälp har börjat nå fram till landets behövande och 190 000 människor har tagit emot matransoner i landets norra delar. Även 1500 paket med skolutrustning har delats ut för att 30 000 barn ska få tillgång till undervisning. Sverige gav under 2012 ca 90 miljoner kronor i humanitärt stöd till Mali.

Myanmar
Den humanitära situationen i Myanmar har på flera håll förvärrats under det senaste året. Den humanitära situationen i delstaten Rakhine är mycket alarmerande och riskerar att utvecklas till en humanitär katastrof under den annalkande regnperioden. Minst 120 000 människor är på flykt efter de våldsamheter som utbröt i delstaten under juni och igen i oktober 2012. Behoven är stora framför allt inom hälsa, vatten och sanitet, tak över huvud och försörjningsmöjligheter. Situationen är extremt spänd och risken för nya våldsamheter hög. Det finns ett stort behov av förtroendehöjande åtgärder och försoning. Den humanitära situationen i delstaterna Kachin och norra Shan är också svår där mer än 83 000 människor har flytt till följd av striderna mellan armen och den väpnade grenen av den etniska gruppen Kachin Independence Organisation. Det humanitära tillträdet till de icke regeringskontrollerade områden, där omkring 57,000 av internflyktingarna befinner sig, är väldigt begränsat. Under 2012 gav Sverige totalt 99 miljoner kronor i stöd till Myanmar.

Jemen
En av världens största men ouppmärksammade humanitära kriser pågår nu i Jemen. Landet är det fattigaste i arabvärlden och har stora humanitära behov som ökat under senare år på grund av politisk instabilitet. Mer än 50 procent av landets befolkning beräknas vara drabbade av krisen och mer än 30 procent är i behov av humanitärt stöd. En miljon av landets flickor och pojkar under fem år lider av akut undernäring. Under det senaste året har antalet humanitära organisationer ökat i Jemen och Sverige var 2012 landets 7:e största bilaterala givare. Under 2012 fördelade Sverige totalt 89 miljoner kronor i stöd till Jemen.

Biståndsministern till Indonesien med Milleniemålspanelen

Biståndsminister Gunilla Carlsson är medlem i den FN-panel som ska komma med förslag på hur den globala utvecklingsagendan bör se ut efter år 2015, då de nuvarande milleniemålen når slutdatum. Den 25-27 mars träffas panelen i Indonesien, och i fokus ligger frågor om genomförandet av agendan, partnerskap och samarbeten för utveckling, miljöutmaningar och handel. Biståndsministern kommer att hålla ett anförande om migrationens betydelse för utveckling och tillväxt.

Millenniemålspanelens arbete kommer att ligga till grund för en rapport som FN:s generalsekreterare ska presentera till generalförsamlingen i sommar, och som sedan ska diskuteras vid ett högnivåmöte i september.

Misslyckad svensk satsning på biobränsle i Liberia

Vattenfalls och Swedfunds biobränsleprojekt i Liberia lämnade liberiska bönder med både ekonomiska problem och försämrad miljö. Dessutom gjorde statliga Vattenfall förluster i miljardklassen. Det visar en ny rapport från Swedwatch, Svenska kyrkan och Naturskyddsföreningen som har granskat Vattenfalls och det statliga Swedfunds biobränsleaffärer i landet. Det som finns kvar i Liberia efter Vattenfalls hastiga reträtt är ogräsbevuxen mark och bönder som förlorat möjligheter till försörjning.

Vattenfalls och Swedfunds investering i och plötsliga utträde ur Liberia i fjol ledde till försämrade inkomstmöjligheter för redan utsatta skogsbönder. De svenska bolagen gjorde vissa ansträngningar för att det här skulle bli ett win-win-projekt, men det blev ett mardrömsscenario för alla, och värst drabbas lokalbefolkningen Liberia, säger Swedwatchs kanslichef Viveka Risberg.

Det var 2010 som statliga Vattenfall och utvecklingsfinansiären Swedfund köpte 30 procent av aktierna i biobränslebolaget Buchanan Renewables Fuel, BRF. Gamla gummiträd skulle förvandlas till träflis och biomassan skulle dels gå på export och dels användas som bränsle till ett kraftverk för att förse huvudstaden Monrovia med el. Satsningen ingick i Vattenfalls strategi för att minska koldioxidutsläppen genom sameldning av biomassa i kolkraftverk. I maj 2012 beslöt Vattenfall att dra sig ur investeringen av ekonomiska skäl. Några månader senare avslutade BRF samtliga kontrakt med skogsbönderna. Efter försäljningen rapporterade Vattenfall nedskrivningar på drygt 1,3 miljarder kronor. Swedfund köptes ut av Vattenfall och förlorade inget på affären.

Vår rapport visar tydligt att regeringen måste skärpa ägardirektiven till Vattenfall så att det inte finns någon tvekan om hur bolaget ska agera i liknande fall i framtiden. Att byta ut kol mot biobränsle är nödvändigt, men det måste ske på ett hållbart sätt, säger Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

Rapporten pekar på hur viktigt det är att investerare i fattiga länder följer FN:s och OECD:s ramverk för att minimera risken för att bidra till miljöproblem och kränkningar av rättigheter. Vattenfall och Swedfund hade ingen exitstrategi i syfte att mildra följderna av deras uttåg ur Liberia.

Det är orimligt att statliga svenska bolag lämnar efter sig nya problem för lokalbefolkningen till följd av bristande ansvarstagande. Riksdagen antog politiken för global utveckling (PGU) med syftet att få samhällets politiska och ekonomiska aktörer att dra åt samma håll och bidra till en hållbar global utveckling – här har effekten blivit den omvända, säger Gunilla Hallonsten, internationell policychef på Svenska kyrkan.

Ladda ner rapporten Cut and Run på www.swedwatch.org.

Sveriges politik för global utveckling

Regeringen har återrapporterat om genomförandet av politiken för global utveckling. Politiken innebär en breddad syn på utveckling där biståndet bara är en del. Arbetet med politiken för global utveckling är fokuserat till sex globala utmaningar. Regeringen fokuserar denna gång på den globala utmaningen ekonomiskt utanförskap.

Även utrikesutskottet fokuserar i sin behandling av regeringens skrivelse på ekonomiskt utanförskap. Utskottet tar till exempel upp frågor om kapital- och skatteflykt, handel med jordbruksprodukter, fiskeripolitik och utveckling, globalt tryggad livsmedelsförsörjning och svensk handel och investeringar.

När det gäller genomförandet av politiken bedömer regeringen att man under 2010–2012 har kommit längre på de flesta områden än perioden innan. Utrikesutskottet konstaterar att OECD är kritiskt till bristen på indikatorer och utgångspunkter för att bedöma den övergripande utvecklingen. Utskottet menar att det är svårt att avläsa vad som skiljer regeringens olika kriterier åt och pekar på betydelsen av resultatindikatorer.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagens beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag.

Utskottets förslag till beslut:
Skrivelse 2011/12:167 läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.

Läs mer om riksdagsbeslutet

Biståndsminister Gunilla Carlsson besöker Botswana

Den 4-5 mars besöker biståndsminister Gunilla Carlsson Botswana för att delta i det avslutande mötet för FN:s globala konsultation om hälsa. Konsultationen är en del av FN:s arbete för att samla in olika aktörers syn på hur nästa globala ramverk för utveckling bör behandla hälsofrågorna. Det nya ramverket ska ersätta dagens Milleniemål år 2015, då målen passerar slutdatum.

Sverige har lett konsultationen om hälsa tillsammans med Botswana, WHO och UNICEF. Syftet med konsultationen är att stimulera en bred diskussion om de framsteg som gjorts och de lärdomar som dragits av de nuvarande hälsorelaterade milleniemålen. Sveriges roll är att säkerställa att viktiga svenska prioriteringar lyfts högt på agendan, inklusive MDG 4 och 5, SRHR, MR, jämställdhet samt länkarna till demokratisk styrning och biståndseffektivitetsfrågor.

Under de bilaterala mötena träffar biståndsministern Botswanas president Iam Khama samt utrikesminister Phandu Skelemani.

Biståndsministern kommer även att hålla i ett frukostmöte i anslutning till hälsokonsultationen med ledarna för de internationella hälsoinstitutionerna, WHO, UNICEF, UNAIDS, UNFPA, WB samt cheferna för de lokala FN representationerna i Botswana. Temat för frukostmötet är biståndseffektivitet och partnerskapsfrågor. Biståndsministern har vid ett flertal tillfällen deltagit i diskussioner om hur de internationella hälsosystemen kan bli mer effektiva, bland annat i diskussioner med Världsbankens Jim Kim och WHO Margret Chan under deras senaste besök till Sverige i december 2012.

Biståndsminister Gunilla Carlsson besöker Zimbabwe

Biståndsminister Gunilla Carlsson besöker Zimbabwe 3-4 mars för politiska samtal om läget i landet inför förestående folkomröstning om ny konstitution den 16 mars och de allmänna val som väntas följa senare i år.

Biståndsministerns program innefattar möten med bland annat företrädare för regeringen, FN-organ, och enskilda organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter. Möten är planerade med premiärminister Tsvangiari och med ministrar från samtliga regeringspartier.
Ett möte med president Mugabe är begärt.

För mig är det viktigt att träffa alla parter för att få en så bred bild som möjligt av den politiska situationen i Zimbabwe. Mötena ger mig också ett tillfälle att understryka frågor som är av vikt för Sverige, inklusive respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer, säger biståndsminister Gunilla Carlsson.

Besöket äger rum kort efter att EU:s utrikesministrar fattat beslut om att revidera sina restriktiva åtgärder mot Zimbabwe, som ett svar på framsteg i genomförandet av sedan tidigare beslutade reformer i landet.

Fortsatt stöd till säkerhetssektorreformprojekt i Bosnien-Hercegovina

Regeringen uppdrar åt Försvarsmakten att under 2013 stödja Bosnien-Hercegovina i syfte att bidra till utvecklingen av säkerhetssektorn. Stödet ska omfatta årliga möten med representanter för Bosnien-Hercegovinas försvarsmakt och försvarsdepartement, erfarenhetsutbyten, utbildningsverksamhet och tidsbegränsat expertstöd.

Försvarsmakten bemyndigas att fortsatt bidra finansiellt till den fond som upprättats av Nato för att stödja omskolning av övertalig militär personal i Bosnien-Hercegovinas försvarsmakt. Försvarsmakten ska dessutom delta i ett projekt inom ramen för Europeiska Unionens styrkors mobila träningsgrupper, som syftar till att göra ammunitions- och vapenförrådshållningen säkrare i Bosnien-Hercegovina. Projektet omfattar policyområdena små och lätta vapen och lager av konventionell ammunition.

Kostnaderna får uppgå till högst 500 000 kronor.

Fortsatt stöd till säkerhetssektorreformprojekt i Serbien

Regeringen uppdrar åt Försvarsmakten att under 2013 stödja Serbien i utvecklingen av säkerhetssektorn. Stödet ska omfatta årliga möten med representanter för Serbiens försvarsmakt och försvarsdepartement. Stödet kan även omfatta erfarenhetsutbyten, tidsbegränsat expertstöd eller annan för ändamålet relevant verksamhet.

Försvarsmakten skall fortsatt stödja den serbiska försvarsmaktens validerings- och certifieringsprocess mot internationell standard.

Försvarsmakten bemyndigas att fortsatt lämna finansiellt stöd till ett genderprojekt som drivs av Förenta Nationernas utvecklingsprogram, UNDP, och sydöstra och östra Europas klareringshus för kontroll av små och lätta vapen (eng. The South Eastern and Eastern Europé Clearinghouse for the Control of Small Arms and Light Weapons, SEESAC).

De totala kostnaderna får uppgå till högst 1 500 000 kronor.

Sverige har sedan 2006 samverkat med Serbien på försvarsområdet, bland annat genom olika former av erfarenhetsutbyten, finansiellt stöd till omskolning av övertalig militär i den serbiska försvarsmakten, utbildning av serbiska officerare i engelska samt genom finansiellt stöd till ett serbiskt center för civil-militär samverkan.