Kategoriarkiv: Energipolitik

Heta debatter mellan värmepump och fjärrvärme

De som är insatta i energidebatten, vet att debatten mellan de som förespråkar luft-värmepump och de som förespråkar fjärrvärme, återigen blossade upp i höstas. Bakom den heta energidebatten, ligger främst ekonomiska intressen. Man hittar argument för det man själv tjänar bäst på.

Vill du ta del av nyheter och debatter runt luft-värmepumpar? Besök www.luft-varmepump.se

Färgad undersökning jämförde alternativen

Debatten blossade upp då Umeå Energi presenterade en undersökning som kom fram till att fjärrvärme var bättre än värmepump – åtminstone i Umeå. Fjärrvärmeförespråkarna jublade när de fick vatten på sin kvarn, och uppgifterna spreds som en löpeld genom medierna.

Undersökningen beställdes av Umeå Energi och utfördes av Profu. I jämförelsen förutsätter man att den el som värmepumpen utnyttjar är extremt miljöskadlig och även de ekonomiska antagandena är i paritet med detta. Man har totalt blundat för den realistiska nordiska elproduktionsmixen.

Detta är naturligtvis något som värmepumpsförespråkarna har tagit sikte på. Exempelvis skriver SVEP (Svenska Värmepump Föreningen) att om man tar hänsyn till den vanliga nordiska elproduktionen går värmepumpen ”från att ha varit ett dåligt alternativ till att bli det bästa alternativet ekonomiskt och miljömässigt”.

Luft-värmepumparnas framgång skrämmer motståndarna

Olika typer av värmepumpar ökar i popularitet. Varje år installeras fler luftvärmepumpar än året innan. Naturligtvis är detta något som skrämmer de som säljer fjärrvärme. Med värmepumparna behövs ju inte deras fjärrvärme.

Elberoende är ett flitigt förekommande begrepp i sammanhanget. ”Med luft-värmepumpen blir man elberoende”. Helst ska man också svartmåla elen som luft-värmepumpen använder och påstå att det rör sig om riktigt smutsigt miljöskadlig el, som ligger långt bort från den realistiska elproduktionen i Sverige, där den största delen kommer från förnyelsebara energikällor.

Motståndet mot värmepumparna är på många håll mycket starkt. Flera kommuner har fällts eftersom de inte gett tillstånd till värmepumpar, på felaktiga grunder (att de gynnar sin egen fjärrvärme). En kommuns energibolag fälldes istället för att den reklam som riktade sig till hushållen i kommunen, där de påstod att fjärrvärmen var 15 gånger bättre än en värmepump.

Om och om igen försöker värmepumpsmotståndarna att få till förbud eller orealistiska jämförelser. Gång på gång fälls de, för att luft-värmepumparna faktiskt är bra både miljömässigt och ekonomiskt.

 

 

Ingripande mot marknadsmissbruk vid handel med grossistenergiprodukter

I propositionen lämnas förslag till en ny lag om ingripande mot marknadsmissbruk vid handel med grossistenergiprodukter. Lagen kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 av den 25 oktober 2011 om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi.

I propositionen föreslås att straffansvar införs för överträdelser av förordningens förbud mot insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan vid handel med grossistenergiprodukter samt mot åsidosättande av rapporteringsskyldighet. Dessutom föreslås ett meddelandeförbud för den som rapporterat om misstänkta överträdelser av förbuden till den nationella tillsynsmyndigheten, Energimarknadsinspektionen. Överträdelser av meddelandeförbudet föreslås vara förenade med straffansvar.

Lagförslaget innehåller vidare bestämmelser om den nationella tillsynsmyndighetens uppgifter och befogenheter samt regler om avgifter för att bekosta tillsynsmyndighetens uppgifter enligt lagen. Därutöver finns ett förslag till följdändring i lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument.

Lagförslagen föreslås träda i kraft den 29 juni 2013.

Propositionen i sin helhet

Regeringen föreslår kvotplikt och skattebefrielse för mer förnybara drivmedel

För att ställa om till en hållbar transportsektor och bryta fossilberoendet föreslår regeringen krav på mer biodrivmedel i bensin och diesel. Samtidigt vill regeringen förlänga skattebefrielsen för höginblandade och rena biodrivmedel, som biogas och E85. Det är innebörden i en promemoria som Näringsdepartementet idag skickar ut på remiss.

Med förslag om mer biodrivmedel i bensin och diesel och fortsatt skattebefrielse för biogas och etanol så ökar regeringen kraftigt andelen förnybara drivmedel, ger långsiktiga villkor till branschen och främjar de miljöbästa alternativen, säger it- och energiminister Anna-Karin Hatt.

Idag blandas cirka 5 respektive 4 procent förnybara drivmedel in i bensin och diesel. Med kvotpliktsförslaget vill regeringen öka denna andel. Förslaget att införa kvotplikt innebär att bränslebolagen blir skyldiga att öka andelen förnybart som blandas in i bensin och diesel. I praktiken kommer detta bland annat innebära att en ny bensinsort, E10, med tio procent förnybart införs.

Regeringen föreslår samtidigt fortsatt goda skattevillkor för de rena, höginblandade, biobränslena, som till exempel biogas och E85. Dessa är idag skattebefriade men den skattebefrielsen löper ut 2013. Regeringen föreslår nu att skattebefrielsen ska finnas kvar också efter 2013. Avsikten är att skillnaden i beskattning mellan de höginblandade biobränslena och deras fossila motsvarigheter ska fortsätta vara lika stor som i dag.

Kvotplikten föreslås vara teknikneutral men bör även bidra till att främja ny och mer effektiv teknik med minskade utsläpp av växthusgaser. Därför är förslaget utformat så att det ytterligare stärker efterfrågan på mer avancerade biodrivmedel som har hållbarhetsfördelar, till exempel biodrivmedel producerade ur skogsråvara.

Misslyckad svensk satsning på biobränsle i Liberia

Vattenfalls och Swedfunds biobränsleprojekt i Liberia lämnade liberiska bönder med både ekonomiska problem och försämrad miljö. Dessutom gjorde statliga Vattenfall förluster i miljardklassen. Det visar en ny rapport från Swedwatch, Svenska kyrkan och Naturskyddsföreningen som har granskat Vattenfalls och det statliga Swedfunds biobränsleaffärer i landet. Det som finns kvar i Liberia efter Vattenfalls hastiga reträtt är ogräsbevuxen mark och bönder som förlorat möjligheter till försörjning.

Vattenfalls och Swedfunds investering i och plötsliga utträde ur Liberia i fjol ledde till försämrade inkomstmöjligheter för redan utsatta skogsbönder. De svenska bolagen gjorde vissa ansträngningar för att det här skulle bli ett win-win-projekt, men det blev ett mardrömsscenario för alla, och värst drabbas lokalbefolkningen Liberia, säger Swedwatchs kanslichef Viveka Risberg.

Det var 2010 som statliga Vattenfall och utvecklingsfinansiären Swedfund köpte 30 procent av aktierna i biobränslebolaget Buchanan Renewables Fuel, BRF. Gamla gummiträd skulle förvandlas till träflis och biomassan skulle dels gå på export och dels användas som bränsle till ett kraftverk för att förse huvudstaden Monrovia med el. Satsningen ingick i Vattenfalls strategi för att minska koldioxidutsläppen genom sameldning av biomassa i kolkraftverk. I maj 2012 beslöt Vattenfall att dra sig ur investeringen av ekonomiska skäl. Några månader senare avslutade BRF samtliga kontrakt med skogsbönderna. Efter försäljningen rapporterade Vattenfall nedskrivningar på drygt 1,3 miljarder kronor. Swedfund köptes ut av Vattenfall och förlorade inget på affären.

Vår rapport visar tydligt att regeringen måste skärpa ägardirektiven till Vattenfall så att det inte finns någon tvekan om hur bolaget ska agera i liknande fall i framtiden. Att byta ut kol mot biobränsle är nödvändigt, men det måste ske på ett hållbart sätt, säger Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

Rapporten pekar på hur viktigt det är att investerare i fattiga länder följer FN:s och OECD:s ramverk för att minimera risken för att bidra till miljöproblem och kränkningar av rättigheter. Vattenfall och Swedfund hade ingen exitstrategi i syfte att mildra följderna av deras uttåg ur Liberia.

Det är orimligt att statliga svenska bolag lämnar efter sig nya problem för lokalbefolkningen till följd av bristande ansvarstagande. Riksdagen antog politiken för global utveckling (PGU) med syftet att få samhällets politiska och ekonomiska aktörer att dra åt samma håll och bidra till en hållbar global utveckling – här har effekten blivit den omvända, säger Gunilla Hallonsten, internationell policychef på Svenska kyrkan.

Ladda ner rapporten Cut and Run på www.swedwatch.org.

Kompletteringskrav och framtidsalternativ för hanteringen av använt kärnbränsle

I dag, den 7:e mars överlämnar Kärnavfallsrådet sin årliga kunskapslägesrapport till miljöminister Lena Ek, SOU 2013:11 Kunskapsläget på Kärnavfallsområdet 2013 – Slutförvarsansökan under prövning: kompletteringskrav och framtidsalternativ.

Kunskapslägesrapporten knyter an till rådets arbete under 2012 och består av två delar. Först behandlas granskningen av den ansökan om att bygga och driva slutförvar i Forsmark i Östhammars kommun som Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) har gjort. Därefter diskuteras teknikens betydelse för hanteringen av använt kärnbränsle, i synnerhet möjligheten att återvinna det använda bränslet.

Slutförvarsansökan under prövning
Rådets har granskat ansökan utifrån ett brett vetenskapligt perspektiv med hänsyn till ledamöternas kompetensområden. Ansökan bör enligt rådets mening kompletteras med information och uppgifter på ett 70-tal punkter, innan den kan prövas på ett meningsfullt sätt.
I kunskapslägesrapporten är några av rådets viktigaste synpunkter redovisade och det finns en sammanfattning av de övriga remissinstansernas yttranden till Strålsäkerhetsmyndigheten och till mark- och miljödomstolen.

Att återvinna eller inte återvinna
Den tekniska utvecklingen inom kärnkraftsområdet (t.ex. fjärde generationens reaktorer) kan skapa möjligheter att återvinna det använda kärnbränslet och därmed kraftigt minska mängden kärnavfall och de risker som finns med använt kärnbränsle från äldre kärnkraftsreaktorer. Samtidigt innebär fortsatt kärnkraftsproduktion svåra samhällsmässiga-, politiska- och etiska överväganden.
I kunskapslägesrapporten uppmärksammas vad ny reaktorteknik betyder för hanteringen av det använda bränslet utifrån olika perspektiv. I rapporten diskuteras; SKB:s hantering av frågan i sin ansökan, några etiska principer som kan vara vägledande för hanteringen av det använda kärnbränslet och slutsatser från det internationella seminariet Nuclear Waste – Burden or benefit? som Kärnavfallsrådet anordnade i november 2012.

Naturgasfrågor

I propositionen föreslås en rad ändringar i naturgaslagen (2005:403). De viktigaste ändringarna gäller ordningen för förhandsprövning av naturgasföretagens avgifter och det övergripande systemansvaret. Det föreslås att en ny ordning för förhandsprövning införs i fråga om naturgasföretagens intäkter från överföring och lagring av naturgas samt från tillträde till en förgasningsanläggning. En intäktsram ska beräknas så att den täcker skäliga kostnader för att bedriva den verksamhet som omfattas av intäktsramen och ger en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att bedriva verksamheten. Tillsynsmyndighetens nuvarande prövning av metoder för utformning av avgifter och övriga villkor för överföring av naturgas och tillträde till en förgasningsanläggning begränsas till andra villkor än avgifter. Samtidigt föreslås att metodprövningen ska omfatta även lagring av naturgas, i fråga om andra villkor än avgifter.

I propositionen föreslås vidare att regeringen ska kunna utse en myndighet eller en juridisk person att ha ansvaret för att balansen mellan uttag och tillförsel av naturgas i det nationella naturgassystemet på kort sikt upprätthålls (systembalansansvar).

I propositionen föreslås även att det ska införas en möjlighet för regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten att i det enskilda fallet meddela ett bindande besked om huruvida en naturgasledning omfattas av föreskrifter om undantag från kravet på koncession.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2013.

Propositionen i sin helhet

Nej till motioner om strålningsskydd och kärnteknisk säkerhet

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 inom området strålningsskydd och kärnteknisk säkerhet. Motionerna som rör strålningsskydd handlar om radonhalterna i bostäder, starka laserpekare, åldersgräns på solarier samt elektromagnetiska fält. Ett par motioner handlar om behovet av förnyad riskanalys av kärnkraften samt kärnkraftverkens säkerhet. Riksdagen hänvisar i vissa fall till att det pågår beredning av frågan eller att man bör invänta resultaten av fattade beslut.

Riksdagens beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.

Utskottets förslag till beslut:
Avslag på motionerna.

Läs mer om riksdagsbeslutet

Forskning och innovation för ett långsiktigt hållbart energisystem

Regeringen har lämnat förslag till mål för forskning och innovation på energiområdet. Det innebär att forskningsinsatserna på energiområdet ska inriktas så att de kan bidra till att uppnå de uppställda energi- och klimatmålen, de energirelaterade miljöpolitiska målen och syftet med den långsiktiga energi- och klimatpolitiken.

Näringsutskottet anser att det är viktigt att energiforskningens mål knyts an till de mål för klimat- och energipolitiken som enligt riksdagsbeslut ska uppnås till 2020 och till regeringens långsiktiga prioriteringar och visioner för 2030 och 2050. Dessa visar vad som krävs för att Sverige ska kunna öka den ekologiska hållbarheten och försörjningstryggheten samtidigt som energipriserna hålls nere till nytta för företagens konkurrenskraft och hushållens energikostnader. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagens beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.

Utskottets förslag till beslut:
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.

Läs mer om riksdagsbeslutet

Umeå: Nej till nya vindkraftsområden

Kommunen motsätter sig Energimyndighetens förslag om helt nya riksintresseområden för vindkraft, bland annat i Tavelsjö, genom ett remissyttrande av kommunstyrelsens näringslivs- och planeringsutskott.

Umeå kommun har tillsammans med de andra kommunerna inom Umeåregionen pekat ut lämpliga områden för vindkraft i ett tillägg till översiktsplanen som antogs 2010. Enbart inom Umeå kommun utreds och prövas för närvarande kring 160 vindkraftverk som skulle innebära en produktion med omkring 0,7 TWh per år.

Värdefullt friluftsområde
Energimyndigheten har nu reviderat riksintresseområden för vindkraft. För Umeå kommun innebär förslaget att de kustnära riksintressena för vindbruk faller bort och nya föreslås vid Tavelsjöberget och längs Sävaråsen.
Näringslivs- och planeringsutskottet påpekar i sitt remissyttrande att Tavelsjöberget och Tavelsjön är ett av kommunens främsta friluftsområden, där det dessutom planeras en skidanläggning och nya sommaraktiviteter. En vindkraftsetablering inom området skulle minska områdets friluftsvärden och attraktivitet.

Vill slutföra projekt
Näringslivs- och planeringsutskottet påpekar vidare att föreslagna områden längs Sävaråsen berör viktiga flytt- och vinterbetesmarker för rennäringen. Utskottet förutsätter därför att berörd sameby har fått möjlighet att yttra sig angående remissen.
I remissyttrandet påpekas att utredning och projektering av vindkraftverk tar lång tid, och att kommunen vill att pågående projekt i gällande områden slutförs.