Kategoriarkiv: EU

Riksdagsledamot begär granskning av Ungern i Europarådets parlamentariska församling

Under Europarådets parlamentariska församlings (PACE) session i Strasbourg den 24-28 juni presenterar riksdagsledamoten Kerstin Lundgren (C) en rapport om händelseutvecklingen i Ungern sedan parlamentsvalet 2010. Rapporten, som riktar skarp kritik mot den konstitutionella reformprocessen i Ungern, rekommenderar att Ungern ställs under granskningsförfarande av PACE.

I rapporten ”Request for the opening of a monitoring procedure in respect of Hungary” har Kerstin Lundgren (C) tillsammans med den tjeckiska parlamentarikern Jana Fischerová undersökt hur Ungerns rättsväsen, konstitution och lagstiftning förändrats sedan valet 2010.

Rapporten avspeglar hur den ungerska regeringen regelmässigt utnyttjar sin tvåtredjedels majoritet i parlamentet för att driva igenom konstitutionella reformer och så kallade kardinallagar. Konstitutionsdomstolens oberoende ställning har begränsats sedan valet 2010. Samtidigt har genomgripande strukturella förändringar gjorts och mot bakgrund av dessa, varnar rapporten för att Ungerns demokratiska rättssystem riskerar att undermineras. Den ökade maktkoncentrationen visar sig enligt rapporten även genom att regeringen har ökat kontrollen över media vilket har bidragit till inskränkningar i medie- och yttrandefriheten.

Europarådets parlamentariska församling debatterar rapporten under sessionen i Strasbourg tisdagen den 25 juni. Efter debatten röstar församlingen om antagandet av rapporten och tar då samtidigt ställning till om Ungern ska granskas.

EU och Kina i konflikt kring tullar

EU-kommissionen beslutade sig nyligen för att införa straffavgifter på kinesiska solpaneler, trots att majoriteten av medlemsländerna enligt Sveriges handelsminister Ewa Björling motsatt sig detta. Ett av de länder som varit drivande i denna fråga är Frankrike och Kinas svar lät inte vänta på sig:

”Den kinesiska regeringen har inlett en dumpnings- och statsstödsutredningsprocedur vad gäller vin från EU”, låter Shen Danyang, talesman för Kinas handelsdepartementet, meddela i ett uttalande på onsdagen.

Patientrörlighet i EU – förslag till ny lagstiftning

Propositionen innehåller förslag som syftar till att i svensk rätt genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, i det följande benämnt patientrörlighetsdirektivet.

Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2013.

Propositionen i sin helhet

EU-förslag om nät- och informationssäkerhet strider mot subsidiaritetsprincipen

EU-kommissionens förslag om hur man ska höja nät- och informationssäkerheten inom EU är alltför omfattande och strider mot subsidiaritetsprincipen. Det anser riksdagen och beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Kommissionens förslag handlar om hur man ska förbättra säkerheten för internet och för privata nät och informationssystem som behövs för att samhället och ekonomin ska fungera. Riksdagen anser att förslaget är alltför omfattande, långtgående och kostar oproportionerligt mycket i förhållande till vilka förbättringar de kan förväntas leda till. Dessutom rör förslagen flera olika sektorer och nivåer i samhället. Riksdagen anser att varje EU-land bör få genomföra förslagen utifrån sina egna förutsättningar. Det bästa sättet att stärka nät- och informationssäkerheten i hela EU är inte tvingande lagstiftning utan samverkan mellan länderna och ett aktivt nationellt arbete, anser riksdagen.

Riksdagens beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.

Utskottets förslag till beslut:
Riksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande.

Riksdagsbeslutet FöU11 i sin helhet

Granskning av EU-förslag om EMU:s framtida utveckling

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens förslag till färdplan för hur EU:s ekonomiska och monetära union, EMU, ska vidareutvecklas och fördjupas. EU-kommissionen har en vision om att EU-ländernas ekonomiska beslut bör samordnas och godkännas på EU-nivå, att det ska utfärdas gemensamma euro-obligationer och att det ska finnas en fristående EU-budget. Det innebär att omfattande finanspolitiska befogenheter förs över till EU-nivå. Men allt går inte att genomföra med en gång, menar kommissionen, och i förslaget ingår åtgärder på kortare och längre sikt.

Utskottet anser att det är viktigt för Sverige att EMU fungerar väl eftersom utvecklingen inom euroområdet påverkar den svenska ekonomin. Utskottet konstaterar att åtgärderna i kommissionens plan endast beskrivs på ett övergripande sätt. Därför är förslagen svåra att bedöma och värdera. Utskottet konstaterar dock att kommissionens plan innebär att den ekonomiska politiken i EU centraliseras betydligt. Det är en mycket oroande utveckling, menar utskottet. Utskottet anser att EU-ländernas befogenheter inte får försvagas vad gäller budget, skatter, arbetsmarknads- och socialpolitik. En sådan utveckling skulle också riskera att öka avståndet mellan euroländerna och övriga EU-länder. Utskottet lyfter också frågan om demokratisk legitimitet, eftersom flera av kommissionens förslag skulle kräva ändringar i EU-fördragen. Det är viktigt att det blir en bred debatt och att de nationella parlamenten får en central roll i den fortsatta behandlingen, påpekar utskottet. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Riksdagens beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.

Utskottets förslag till beslut:
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.

Riksdagsbeslutet i sin helhet

Regeringsbeslut om propositioner till följd av EU-direktiv

Regeringen har i dag fattat beslut om två propositioner i arbetet med att genomföra blåkortsdirektivet och sanktionsdirektivet.

Blåkortsdirektivet är EU:s direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning. Sanktionsdirektivet är EU:s direktiv om minimistandarder för sanktioner och åtgärder mot arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt. Lagförslagen är överenskomna med Miljöpartiet inom ramen för samarbetet i den migrationspolitiska ramöverenskommelsen.

Direktivens regler är tvingande, vilket innebär att de ska genomföras i samtliga medlemsstater.

Bestämmelserna avses vara införda i svensk rätt den 1 juli 2013.

Anders Borg deltar vid informellt finansministermöte i Dublin

Anders Borg deltar när EU:s finansministrar och centralbankschefer möts i Dublin för ett informellt Ekofinmöte den 12-13 april. Vid mötet ska finansministrarna bland annat diskutera en förlängning av lån till Irland och Portugal, bankunionen, åtgärder för att öka tillväxten i EU, möjligheter att förbättra förutsättningar för långsiktig finansiering samt den fortsatta hanteringen av olika förslag på finansmarknadsområdet.

Skatteutskottet kritiserar EU-förslag om skatt på finansiella transaktioner

Skatteutskottet är kritiskt till EU-kommissionens förslag om skatt på finansiella transaktioner. Även finansinstitut i Sverige ska i vissa fall beskattas, trots att Sverige inte deltar i samarbetet. Utskottet anser att det är oklart hur detta ska gå till och vilka konsekvenser det får. Utskottet anser att förslaget går för långt samt att det strider mot subsidiaritetsprincipen och föreslår att riksdagen skickar ett motiverat yttrande till EU. MP och V reserverar sig.

EU har tidigare sagt ja till att låta elva EU-länder inleda ett fördjupat samarbete om skatt på finansiella transaktioner. De länder som deltar i samarbetet är Belgien, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Österrike, Portugal, Slovenien och Slovakien. EU-kommissionens förslag till hur skatten ska utformas är brett och syftar till att täcka alla typer av finansiell handel.

Alla transaktioner med anknytning till de elva samarbetsländerna ska kunna beskattas. Det betyder att finansinstitut i Sverige ska beskattas då de handlar med en part som finns inom samarbetsområdet. Vissa finansiella instrument med ursprung inom det fördjupade samarbetet ska dessutom beskattas oavsett i vilket land handeln sker. Även handel mellan parter inom Sverige ska kunna beskattas om den sker med sådana instrument. Syftet med den här delen av förslaget är att det ska bli mindre förmånligt för finansinstituten att flytta sin verksamhet till länder utanför samarbetsområdet.
Utskottet anser att förslaget är alltför långtgående

Utskottet påpekar att det är viktigt att man inom samarbetet om skatt på finansiella transaktioner också tar hänsyn till de EU-länder som inte deltar. Detta underströks redan när EU sa ja till samarbetet. Utskottet anser att den delen av förslaget som rör beskattning av aktörer i länder som inte deltar i samarbetet är problematisk. Det är enligt utskottet oklart hur en sådan beskattning ska fungera rättsligt och praktiskt. Därför är det också svårt att bedöma vilka effekter förslaget kommer att få på de länder som inte deltar i samarbetet. På grund av den här oklarheten gör utskottet bedömningen att förslaget går längre än vad som är nödvändigt för att nå målen. Utskottet anser att förslaget strider mot EU:s subsidiaritetsprincip och föreslår att riksdagen skickar ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Bakom förslaget står en utskottsmajoritet som består av Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna.

MP och V vill inte ha motiverat yttrande
Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverar sig mot utskottets förslag. Partierna anser att det bästa sättet att reglera ett fördjupat samarbete inom skatt på finansiella transaktioner är på EU-nivå. Partierna ser ingen orsak att ifrågasätta EU-kommissionens förslag och anser därför inte att riksdagen ska lämna något motiverat yttrande.

Ändringsdirektiv om säkerhetsövervakning av läkemedel

Propositionen innehåller förslag som syftar till att i svensk rätt genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/26/EU av den 25 oktober 2012 om ändring av direktiv 2001/83/EG, vad gäller säkerhetsövervakning av läkemedel. Därutöver innehåller propositionen bedömningar av vilka delar av direktivet som inte kräver genomförandeåtgärd i svensk rätt. Det föreslås bestämmelser i läkemedelslagen (1992:859) om att den som har fått ett läkemedel godkänt minst två månader i förväg ska meddela Läkemedelsverket om orsaken till att försäljningen av ett humanläkemedel upphör tillfälligt eller permanent på den svenska marknaden.

Det införs också bestämmelser i läkemedelslagen om att den som har fått ett humanläkemedel godkänt utan dröjsmål ska meddela Läkemedelsverket varje åtgärd som har vidtagits för att dra in eller inte längre tillhandahålla läkemedlet, begära att godkännandet för försäljning dras in eller inte ansöka om förnyat godkännande för försäljning.

Det föreslås också att det ska införas bestämmelser i lagen (2009:366) om handel med läkemedel om vissa kontroller vid partihandel med humanläkemedel som sker med en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 28 oktober 2013. Förslaget om ändring i lagen (2013:37) om ändring i läkemedelslagen träder dock i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Propositionen i sin helhet

Beslut om uppdrag till handlingsplan om grön infrastruktur

Regeringen beslutade i dag, torsdagen den 4 april, att ge Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram ett förslag till handlingsplan för grön infrastruktur på regional nivå.

Regeringen vill att livsviktiga ekosystemtjänster och biologisk mångfald ska säkras för framtiden. Genom att insatserna för ekosystemen görs på rätt ställen och med rätt metoder i landskapet hoppas regeringen att detta mål ska nås. För detta krävs en bra planering, effektivisering och optimering av naturvårdsinsatserna genom en grön infrastruktur.

Växt och djurarter ska kunna sprida sig i landskapet på ett naturligt sätt, säger miljöminister Lena Ek. Sker inte detta riskerar arter att isolera sig på enskilda platser och negativa effekter som inavel kan bli resultat. Försvagade artpopulationer kan sedan innebära försvagade ekosystem och det är inget vi önskar, säger miljöminister Lena Ek.

Naturvårdsverkets uppdrag är att ta fram ett förslag till hur en handlingsplan för att utveckla den gröna infrastrukturen kan se ut på regional nivå. Dessa planer ska sedan implementeras regionalt. I samband med detta vill regeringen bidra till att förbättra och utveckla dialogen mellan naturvårdare, markägare, brukare, forskare mfl så att även deras kunskaper kommer till användning och att planeringen av den gröna infrastrukturen kan ske på ett sätt som också harmonierar med det hållbara brukandet.

Uppdraget ska redovisas senast den 16 september 2013. Därefter planeras att detta underlag liksom underlag från miljömålsberedningen och utredningen om ekosystemtjänster ska bidra till att utveckla en svensk hållning i att möta målen som sattes upp i Nagoya vid konventionens om biologisk mångfald partsmöte liksom målen i EU:s strategi för biologisk mångfald.