Kategoriarkiv: FN

Miljöminister Lena Ek till New York för möte i FN-nätverk

Miljöminister Lena Ek reser till New York 9-10 april för att delta i möte i FN:s Sustainable Development Solutions Network, UNSDSN.

Mötet leds av professor Jeffrey Sachs, som tjänstgör som särskild rådgivare till FN:s generalsekreterare Ban-Ki Moon. Nätverkets arbete syftar till att föreslå lösningar och konkreta arbetssätt till FN:s arbete med hållbar utveckling, utifrån den agenda för globalt utvecklingsarbete som formulerades i Rio +20-mötet 2012 och som ska gälla från och med 2015, då de nuvarande milleniemålen når slutdatum.

Förutom Lena Ek ingår ett antal representanter från Sverige i nätverket, som Hans Vestberg, VD Ericsson, professor Lena Treschow Thorell, ordförande för MISTRA och professor Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre.

Internationellt vapenhandelsavtal i hamn

En stor majoritet röstade ikväll för ett internationellt vapenhandelsavtal, Arms Trade Treaty (ATT), i FN:s generalförsamling.

Det antagna avtalet är en stor framgång för Sverige och det internationella samfundet. För första gången finns ett legalt bindande internationellt avtal som skapar normer för internationell vapenhandel. Med dessa normer förbättras våra möjligheter att minska mänskligt lidande som är en av konsekvenserna vid illegal vapenhandel eller handel som står i strid med mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt, säger handelsminister Ewa Björling.

Avtalet antogs av 154 av 180 röstande medlemsstater i FN, däribland Sverige och alla övriga EU-medlemsstater. Avtalet ska enligt planerna formellt öppnas för undertecknande den 3 juni i år och träder formellt ikraft när 50 stater sedermera ratificerar det.

Avtalet ger oss för första gången globala normer för kontroll av handeln med krigsmateriel och ger det internationella samfundet ett effektivt verktyg för att bekämpa den illegala vapenhandeln, som orsakar ett oacceptabelt humanitärt lidande världen över.

Särskilt framgångsrikt får anses vara att avtalet nu innehåller tydliga regler för hur stater ska agera vid risken för eller förekomsten av brott mot de mänskliga rättigheterna och den internationella humanitärrätten. Nordiska länder var pådrivande för att det inkluderas en regel som förbinder stater att bedöma huruvida det föreligger risk för könsrelaterat våld i den nationella riskbedömningen, säger handelsminister Ewa Björling.

Sverige kommer att verka för att samtliga FN:s medlemsstater ansluter sig till avtalet. Vi kommer också, tillsammans med EU och EU-medlemsstater som redan har utvecklade exportkontrollsystem, att aktivt söka stödja länder som för första gången inför kontroll över handeln med krigsmateriel i sin lagstiftning och i sina kontrollsystem.

Med avtalet blir det uttryckligen och ovillkorligen förbjudet att exportera vapen till länder om det finns kännedom att vapnen kommer att användas för att begå de allra grövsta brotten mot folkrätten; folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

Avtalet blockerades före påsk av Iran, Nordkorea och Syrien när det skulle antas med konsensus vid den slutliga ATT-konferensen som hölls i New York den 18-28 mars. Därför togs avtalstexten snabbt vidare till Generalförsamlingen för antagande genom en normal omröstning.

Anita Wickström ska utreda barnkonventionen i Sverige

Regeringen har beslutat att en särskild utredare ska analysera för- och nackdelar med att inkorporera barnkonventionen i svensk rätt. Utredaren ska också göra en kartläggning inom särskilt angelägna områden av hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter överensstämmer med barnets rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och de tilläggsprotokoll som Sverige har tillträtt.

Jag är jätteglad att vi har fått Anita Wickström som utredare. Hon är en domstolsjurist med stor erfarenhet av familjerätt. Anita Wickström var även sakkunnig i Barnkommittén som under åren 1996-1997 såg över frågan om införlivande av barnkonventionen i svensk rätt. Det är en värdefull erfarenhet att ha med sig i utredningsarbetet, säger barn- och äldreminister Maria Larsson.

Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige hade en framträdande roll vid arbetet med konventionen och var ett av de första länderna att ratificera den. Konventionen trädde i kraft den 2 september 1990.

Utredningsuppdraget ska redovisas senast den 4 mars 2015.

Kommittédirektivet i sin helhet

FN:s internationella brottmålstribunaler

I propositionen föreslås att de särskilda regler som gäller för Sveriges rättsliga samarbete med brottmålstribunalerna för f.d. Jugoslavien och för Rwanda, som är inrättade av FN:s säkerhetsråd, också ska gälla i förhållande till en gemensam internationell avvecklingsmekanism som ersätter tribunalerna.

I lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål föreslås vidare en bestämmelse om att svenska domstolar och åklagare får söka rättslig hjälp i brottmål från tribunalerna, inklusive avvecklingsmekanismen, och från Internationella brottmålsdomstolen.

Lagen om immunitet och privilegier i vissa fall kompletteras så att den även omfattar den internationella avvecklingsmekanismen och till mekanismen anknutna personer.

I propositionen föreslås även att en författning som rör en numera obsolet konvention från 1870 mellan Sverige och Belgien om utlämning av förbrytare ska upphävas.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2013.

Propositionen i sin helhet

Biståndsministern till Indonesien med Milleniemålspanelen

Biståndsminister Gunilla Carlsson är medlem i den FN-panel som ska komma med förslag på hur den globala utvecklingsagendan bör se ut efter år 2015, då de nuvarande milleniemålen når slutdatum. Den 25-27 mars träffas panelen i Indonesien, och i fokus ligger frågor om genomförandet av agendan, partnerskap och samarbeten för utveckling, miljöutmaningar och handel. Biståndsministern kommer att hålla ett anförande om migrationens betydelse för utveckling och tillväxt.

Millenniemålspanelens arbete kommer att ligga till grund för en rapport som FN:s generalsekreterare ska presentera till generalförsamlingen i sommar, och som sedan ska diskuteras vid ett högnivåmöte i september.

Biståndsminister Gunilla Carlsson besöker Botswana

Den 4-5 mars besöker biståndsminister Gunilla Carlsson Botswana för att delta i det avslutande mötet för FN:s globala konsultation om hälsa. Konsultationen är en del av FN:s arbete för att samla in olika aktörers syn på hur nästa globala ramverk för utveckling bör behandla hälsofrågorna. Det nya ramverket ska ersätta dagens Milleniemål år 2015, då målen passerar slutdatum.

Sverige har lett konsultationen om hälsa tillsammans med Botswana, WHO och UNICEF. Syftet med konsultationen är att stimulera en bred diskussion om de framsteg som gjorts och de lärdomar som dragits av de nuvarande hälsorelaterade milleniemålen. Sveriges roll är att säkerställa att viktiga svenska prioriteringar lyfts högt på agendan, inklusive MDG 4 och 5, SRHR, MR, jämställdhet samt länkarna till demokratisk styrning och biståndseffektivitetsfrågor.

Under de bilaterala mötena träffar biståndsministern Botswanas president Iam Khama samt utrikesminister Phandu Skelemani.

Biståndsministern kommer även att hålla i ett frukostmöte i anslutning till hälsokonsultationen med ledarna för de internationella hälsoinstitutionerna, WHO, UNICEF, UNAIDS, UNFPA, WB samt cheferna för de lokala FN representationerna i Botswana. Temat för frukostmötet är biståndseffektivitet och partnerskapsfrågor. Biståndsministern har vid ett flertal tillfällen deltagit i diskussioner om hur de internationella hälsosystemen kan bli mer effektiva, bland annat i diskussioner med Världsbankens Jim Kim och WHO Margret Chan under deras senaste besök till Sverige i december 2012.

FN:s internationella brottmålstribunaler – avveckling och restfunktioner

I lagrådsremissen föreslås att de särskilda regler som gäller för Sveriges rättsliga samarbete med brottmålstribunalerna för f.d. Jugoslavien och för Rwanda, som är inrättade av FN:s säkerhetsråd, också ska gälla i förhållande till en gemensam internationell avvecklingsmekanism som ersätter tribunalerna.

I lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål föreslås vidare en bestämmelse om att svenska domstolar och åklagare får söka rättslig hjälp i brottmål från tribunalerna, inklusive avvecklingsmekanismen, och från Internationella brottmålsdomstolen.

Lagen om immunitet och privilegier i vissa fall kompletteras så att den även omfattar den internationella avvecklingsmekanismen och till mekanismen anknutna personer.

I lagrådsremissen föreslås även att en författning som rör en numera obsolet konvention från 1870 mellan Sverige och Belgien om utlämning av förbrytare ska upphävas.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2013.

Lagrådsremissen i sin helhet

Lena Ek medverkar på UNEPs styrelsemöte i Nairobi

Den 17-20 februari deltar miljöminister Lena Ek i UNEPs styrelsemöte som äger rum i Nairobi, Kenya.

Styrelsemötet är historiskt på så sätt att det är det första mötet med universellt medlemskap från alla världens länder i UNEP:s styrande organ som tidigare endast hade 58 medlemmar. Det universella medlemskapet innebär större påverkansmöjligheter för länderna samt bidrar till att ge UNEP ökad legitimitet säger Lena Ek.

Ministersegmentet kommer att fokusera på uppföljningen av de beslut som fattades på FNs konferens för hållbar utveckling, Rio+20, som ägde rum i Brasilien juni 2012. Miljöministern kommer att vara moderator för den inledande ministerdiskussionen i plenum som kommer rama in de följande dagarnas diskussioner. Frågor som ministrarna kommer att diskutera inkluderar bland annat stärkandet av UNEP, hur miljödimensionen bör se ut i de kommande globala målen för hållbar utveckling, hållbar konsumtion och produktion samt grön ekonomi.

Lena Ek kommer också att delta i flera andra aktiviteter i anslutning till styrelsemötet. Bland annat är miljöministern tillsammans med Sydafrika ordförande för ett heldagsmöte med Nätverket för kvinnliga miljöministrar och ledare på söndag den 17 februari. Miljöministern talar även på de två sidoeventen som Sverige anordnar, ett om miljön i Arktis och ett om klimatkoalitionen mot kortlivade klimatförorenare. Ek deltar också på en presskonferens för att lansera en rapport om hormonstörande ämnen som UNEP och WHO.

Biståndsministern i Irland

Biståndsminister Gunilla Carlsson deltar vid informellt biståndsministermöte i Dublin den 11-12 februari. Mötet sker inom ramen för Irlands ordförandeskap i EU.

Vid mötet ska EU:s biståndsministrar diskutera arbetet med FN:s millenniemål och vad som väntar vid dessas bortre gräns år 2015 samt hur EU bäst kan bemöta situationen på Afrikas Horn och i Mali. Gunilla Carlsson har i anslutning till mötet ombetts hålla ett anförande om sitt arbete i millenniemålspanelen.

Ministern välkomnar särskilt EU:s allomfattande ansats för att möta de stora utmaningar som finns på Afrikas horn.
I anslutning till mötet träffar biståndsministern Irlands tidigare president Mary Robinson, som tidigare bland annat varit FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och som numera arbetar med en självbetitlad stiftelse för klimaträttivisa (”climate justice”).

Norden leder tydlig miljödimension i FN:s hållbarhetsmål

De nordiska miljöministrarna träffades i Jukkasjärvi, Sverige, den 7 februari 2013. Miljöministrarna beslutade att gemensamt arbeta för att miljödimensionen tydligt lyfts fram i arbetet med FN:s nya hållbarhetsmål. Beslutet om globala hållbarhetsmål är ett av de viktigaste resultaten från Rio+20, FN:s konferens om hållbar utveckling som hölls i juni 2012.

De nordiska miljöministrarna framhöll att ekosystemen är av avgörande betydelse för samhällsekonomin och för individens utvecklingsmöjligheter. När målen för den globala utvecklingsagendan efter 2015 sätts upp måste jordens ekologiska gränser respekteras. I de internationella miljökonventionerna, till exempel i klimatkonventionen och i konventionen om biologisk mångfald, finns redan många uppsatta mål som ska samverka med och stärka de nya hållbarhetsmålen.

– Att stärka miljöagendan så att vi håller oss inom planetens ekologiska gränser är avgörande för en långsiktigt hållbar utveckling och bör återspeglas i de globala målsättningarna. De nordiska länderna har viktiga erfarenheter att dela med sig av, betonade Lena Ek som satt ordförande vid miljöministrarnas möte.

Ministrarna beslutade också att som ett komplement till ländernas BNP stärka arbetet med gröna välfärdsmått i samråd med ansvariga inom finans-, näringssektorerna samt med statistikmyndigheterna. Nya välfärdsmått bör utvecklas tvärsektoriellt och ta hänsyn till utvecklingen av ekosystemen.

Miljöministrarna tog vidare beslut om att genomföra en dialog om klimatfrågor i samband med att FN:s klimatpanel IPCC i september 2013 i Stockholm presenterar sin rapport om klimatförändringar. Företrädare för näringslivet ska bjudas in till detta möte.

Slutligen diskuterade ministrarna EU:s 7-e miljöhandlingsprogram där förhandlingar pågår under våren. Ministrarna betonar att programmet ska vara tydligt när det gäller giftfri miljö och inbegripa en strategi för att hantera miljö- och hälsorisker kring kombinationseffekter av kemikalier, nanomaterial och hormonstörande ämnen samt farliga ämnen i varor. Ministrarna framhöll dessutom att ett klimatmål för EU för 2030 bör ingå i programmet.