Kategoriarkiv: Forskning och utveckling

Uppdrag om resursfördelning till universitet och högskolor

Regeringen uppdrar åt Vetenskapsrådet att i samråd med Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande samt Verket för innovationssystem utreda och lämna förslag till en modell för resursfördelning till universitet och högskolor, som innefattar kollegial bedömning och som gör det möjligt att fördela resurser på ett sådant sätt att det premierar kvalitet och prestation i forskning. Ett förslag till en modell ska innefatta såväl vetenskapliga bedömningar som bedömning av forskningens relevans och nytta för samhället.

Vetenskapsrådet ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 december 2014 och ska löpande informera Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) om arbetet med uppdraget.

Regeringsuppdraget i sin helhet

Uppdrag att utlysa medel för framstående forskare

Regeringen uppdrar åt Vetenskapsrådet att utlysa medel i fråga om tre satsningar för framstående forskare.

Vetenskapsrådet ska i samband med årsredovisningen för 2013 rapportera till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) hur uppdraget fortlöper. Vidare ska en delrapport om uppdragets utfall komma in senast den 31 mars 2016.

Regeringsuppdraget i sin helhet

Ny ordförande i Centrala djurförsöksetiska nämnden

Charlotte Brokelind blir ny ordförande i Centrala djurförsöksetiska nämnden från den 1 april.

Regeringen har i dag beslutat att Charlotte Brokelind blir ny ordförande för Centrala djurförsöksetiska nämnden från den 1 april 2013 till den 31 december 2015. Charlotte Brokelind är lagman vid Jönköpings tingsrätt.

Uppdrag att utlysa medel för utbildning på forskarnivå för lärare och förskollärare

Regeringen ger Vetenskapsrådet i uppdrag att utlysa medel till statliga universitet eller högskolor och till enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina för anordnande av utbildning på forskarnivå för lärare och förskollärare, så att de inom en sammanlagd tid av högst fyra år ska kunna uppnå en licentiatexamen.

Vetenskapsrådet ska senast den 31 december årligen redovisa till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) hur uppdraget har genomförts och lämna en ekonomisk redovisning.

Regeringsuppdraget i sin helhet

English Defence League exporterar högerextremism ut i Europa

Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier (CATS) vid Försvarshögskolan har tillsammans med The International Centre for the Study of Radicalisation and Political Violence (ICSR) vid King’s College London publicerat rapporten: ”A Neo-Nationalist Network: The English Defence League and Europe’s Counter-Jihad Movement.”

Det är viktigt att fokusera på hela spektrumet av högerextremism, framförallt de bakomliggande ideologiska krafter som inspirerat såväl Breivik som English Defence League (EDL). Denna rapport är ett viktigt bidrag i kartläggningen av Europas kontrajihadistiska rörelser, säger Magnus Ranstorp, forskningschef vid CATS.

Framtidskommissionen: Ladda ner utredningen om Sveriges åldrande befolkning

Det är positivt att befolkningen åldras men det är samtidigt en utmaning för hur vi ska fortsätta att utveckla välfärden. Framtidskommissionens fjärde utredning fokuserar på utmaningen för framtidens välfärd och den åldrande befolkningen.

Vi lever allt längre med allt bättre hälsa. Samtidigt föds färre barn än tidigare, vilket gör att befolkningen blir allt äldre. Vi riskerar därmed en obalans mellan dem som arbetar och dem som har pension, om vi inte gör någonting åt saken. Obalansen är en följd av att modellen för hur välfärden finansieras byggdes upp i en tid när vi inte levde lika länge och andelen pensionärer med behov av vård och omsorg var jämförelsevis mindre.

Delutredningen ”Framtidens välfärd och den åldrande befolkningen” är den fjärde och sista delutredningen som Framtidskommissionen presenterar innan slutrapporten. Författare är departementsråd Mårten Blix och statsminister Fredrik Reinfeldt har koordinerat arbetet. De fyra delutredningarna ligger till grund för den slutrapport som presenteras senare under våren. Framtidskommissionen har också publicerat ett tiotal underlagsrapporter. Samtliga delutredningar och rapporter finns att ladda ner på: www.framtidskommissionen.se

Om Framtidskommissionen
Framtidskommissionen består av statsministern och de övriga tre partiledarna i regeringen samt nio personer från olika delar av det svenska samhället. Kommissionen syftar till att identifiera viktiga samhällsutmaningar Sverige står inför på längre sikt. Resultatet presenteras i en slutrapport under våren 2013.

Göran Sandberg blir ordförande för SciLifeLab

Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är ett storskaligt centrum för livsvetenskaplig forskning som drivits gemensamt av Kungl. Tekniska högskolan, Karolinska institutet, Stockholms universitet och Uppsala universitet. I forskningspropositionen 2012 gjorde regeringen en stor satsning på SciLifeLab och verksamheten får ytterligare 200 miljoner kronor per år. I samband med den satsningen blir SciLifeLab ett nationellt forskningsinstitut.

Regeringen beslutade idag om en förordning som reglerar hur ledningen och verksamheten vid SciLifeLab ska se ut. I den förordningen bestäms bland annat att regeringen ska utse styrelsens ordförande samt en ledamot av styrelsen som ska företräda näringslivet.

Regeringen har som en följd av detta idag utsett professor Göran Sandberg till ordförande för SciLifeLab. Sandberg är professor i växtfysiologi, har tidigare varit rektor vid Umeå universitet och är idag verkställande ledamot av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Regeringen har som ledamot av styrelsen också utsett Margareta Olsson Birgersson som arbetar som medicinsk direktör på läkemedelsföretaget Roche i Sverige.

Sandberg och Olsson Birgersson utses från och med den 1 april 2013 till och med den 31 mars 2016. Övriga ledamöter i styrelsen utses av Kungl. Tekniska högskolan i samråd med de tre andra universiteten som är huvudintressenter i institutet.

Framtidskommissionen: 500 texter om framtidens Sverige

I denna rapport summeras projektet Framtidens Sverige som genomförts av regeringens framtidskommission i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL). Rapporten ger inledningsvis en bild av hur framtidens Sverige skulle kunna se ut om kommuners och landstings visioner skulle förverkligas. Här ges också en glimt av tankelinjer i ungdomarnas önskemål och tankar om framtiden.

Totalt har projektet fått in mer än 500 texter från Trelleborg i syd till Arjeplog i norr som publicerats på www.framtidenssverige.se. Texterna är skrivna av gymnasieelever och kommun- och regionpolitiker. Rapporten kan ses som en ”snabbguide” till viktiga framtidsutmaningar och strategier som kommuner och landsting lyft fram i sina texter. Presentationer görs inom tre områden: att leva och bo, arbetsmarknad och näringsliv samt ekologiskt hållbar utveckling.

Rapporten pekar på både motsatser och samstämmighet mellan lokala och regionala visioner och den framtid unga tänker sig. Men mest av allt ger visionerna och ungdomsrösterna inspiration. Här finns en rik och tänkvärd källa att ösa ur för alla som vill tänka framåt.

Maria Kvarnbäck, statsvetare och skribent, har ställt samman rapporten i nära samarbete med Åsa Ström Hildestrand och Tobias Nilsson, projektledare på Framtidskommissionens kansli.

Förutom slutrapporten och de fyra delutredningarna har Framtidskommissionen beställt ett tiotal underlagsrapporter varav ”500 texter om framtidens Sverige – från Trelleborg till Arjeplog” är den tolfte som offentliggörs. Samtliga rapporter finns att ladda ner på www.framtidskommissionen.se.

Forskning och innovation

Riksdagen beslutade hösten 2012 att godkänna regeringens förslag i budgetpropositionen om pengar till forskning inom sju olika utgiftsområden (se 2012/13:FiU1). Det är en satsning på forskning som skulle innebära en successiv nivåökning till 2016 med 4 miljarder kronor. Regeringen redovisar nu mer i detalj hur man vill fördela dessa medel. Det innebär satsningar på:

  • Internationell rekrytering av framstående forskare.
  • Stöd till yngre forskare.
  • Satsningar på forskningens infrastruktur: ett nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (SciLifeLab), den europeiska spallationskällan (ESS), synkrotronljusanläggningen Max IV och den internationella termonukleära experimentreaktorn (ITER).
  • Industriforskningsinstitutens strategiska kompetensutveckling.
  • Forskning inom den livsvetenskapliga sektorn.
  • Forskning för näringsliv och samhälle.
  • Konstnärlig forskning
  • Forskning för evidensbaserad skola och förskola.

Myndigheten Vinnova ska få ett nytt instrument för medelstilldelning, så kallade strategiska innovationsområden. Regeringen flaggar för ökade anslag för forskning och forskarutbildning till universitet och högskolor och ökade medel till forskningsfinansierande myndigheter.

Regeringen föreslår vidare en ändring i högskolelagen. Verksamhet som nu benämns konstnärligt utvecklingsarbete ska från den 1 juni 2013 omfattas av begreppen konstnärlig forskning och utvecklingsarbete. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Sju utskott har yttrat sig till utbildningsutskottet över de delar av regeringens redovisning och förslag som berör dem.

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens granskning av den svenska klimatforskningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagens beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.

Utskottets förslag till beslut:
Bifall till propositionen. Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.

Läs mer om riksdagsbeslutet

Forskning och innovation för ett långsiktigt hållbart energisystem

Regeringen har lämnat förslag till mål för forskning och innovation på energiområdet. Det innebär att forskningsinsatserna på energiområdet ska inriktas så att de kan bidra till att uppnå de uppställda energi- och klimatmålen, de energirelaterade miljöpolitiska målen och syftet med den långsiktiga energi- och klimatpolitiken.

Näringsutskottet anser att det är viktigt att energiforskningens mål knyts an till de mål för klimat- och energipolitiken som enligt riksdagsbeslut ska uppnås till 2020 och till regeringens långsiktiga prioriteringar och visioner för 2030 och 2050. Dessa visar vad som krävs för att Sverige ska kunna öka den ekologiska hållbarheten och försörjningstryggheten samtidigt som energipriserna hålls nere till nytta för företagens konkurrenskraft och hushållens energikostnader. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagens beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.

Utskottets förslag till beslut:
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.

Läs mer om riksdagsbeslutet