Kategoriarkiv: Kommunikationer

Infrastrukturministern bjuder in nordiska ministerkollegor

I dag har infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd tagit initiativ till att bjuda in sina nordiska ministerkollegor till ett informellt möte om samverkan kring infrastruktur. Syftet är att diskutera lösningar på gemensamma problem som att göra det lättare för människor att resa samt för företag att transportera gods över våra landsgränser. Mötet kommer äga rum måndagen den 27 maj på Näringsdepartementet.

Jag ser ett behov av att vi tillsammans diskuterar hur vi kan underlätta ett utökat samarbete mellan våra länder för att främja en gränslös transportmarknad. Finns det tekniska, administrativa eller juridiska hinder som försvårar detta och i så fall kan vi hitta gemensamma lösningar? säger infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd.

Beslut om tillåtlighet för utbyggnad av Västkustbanan

Vid dagens regeringssammanträde beslutade regeringen att tillåta utbyggnaden på Västkustbanan på delen Varberg-Hamra inom Varbergs kommun. Regeringen tillåter därmed Trafikverkets begäran om tillåtlighet för projektet enligt 17 kap. miljöbalken.

Utbyggnaden innebär att järnvägen byggs ut från enkelspår till dubbelspår på ca 8 km varav ca 3 km kommer att byggas i en tunnel under Varbergs centrum. Syftet med utbyggnaden är att förbättra kapaciteten på Västkustbanan och att kunna erbjuda en attraktiv och tillgänglig kollektivtrafik på längre sikt. I projektet ingår också att bygga en ny station för persontrafik med resecentrum intill och en ny godsbangård vid Getterön. Det är nu Trafikverkets uppgift att ta fram och fastställa en järnvägsplan som anger den närmare utformningen.

Infrastrukturministern tar emot Elfenbenskustens transportminister

Elfenbenskustens transportminister Gaoussou Toure besöker för första gången Sverige den 21 mars 2013. Under sitt besök kommer den gästande ministern att träffa infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd.

Elfenbenskusten är en av Västafrikas mest expansiva ekonomier. Samtidigt är Elfenbenskusten i stort behov av en utbyggd transportinfrastruktur. Infrastruktur har av internationella bedömare identifierats som en av de viktigaste åtgärderna för att säkerställa landets framtida positiva utveckling. Ett inbördeskrig mellan 2002-2007 lämnade stora delar av landets vägnät i dåligt skick. Samtidigt leder idag den ökade exporten av framförallt kakao och naturresurser till att såväl vägnätet som hamnarna är i behov av kapacitet.

Vid sitt möte hoppas de båda ministrarna utbyta erfarenheter från sina respektive hemländer i fråga om transport och infrastruktur. Gaoussou Toure kommer vid sitt besök i Sverige även att möta svenska företag verksamma inom transportsektorn.

Det är alltid roligt när länder som söker utveckling och tillväxt vill lära sig av Sverige. Vi har både kunskap och erfarenhet att dela med oss av, även på affärsmässiga villkor. Många av våra företag har förmått att ständigt utveckla sig och ligger i framkant inom infrastruktur och trafiksäkerhet, säger infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd.

Utbyggnad av tunnelbanan och ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län

En särskild utredare, som ska fungera som förhandlingsperson, nedan kallad förhandlingsperson, ska genomföra en förhandling om Stockholms läns infrastruktur i syfte att åstadkomma en utbyggnad av tunnelbanans blå linje i Stockholm och eventuellt nära anslutande åtgärder.

Förhandlingen ska också leda till ett ökat bostadsbyggande och därmed bidra till en fortsatt ekonomisk tillväxt.

Den del av förhandlingen som gäller nödvändigt underlag för regeringens ställningstagande till nationell plan ska delredovisas senast den 31 december 2013. Slutlig redovisning av uppdraget ska ske senast den 31 december 2014.

Kommittédirektivet i sin helhet

Trafikutskottet vill förbjuda användning av kommunikationsteknik vid bilkörning

Det behövs lagstiftning som förbjuder användning av mobiler och annan kommunikationsteknik som tar betydande uppmärksamhet från bilkörningen och därmed hotar trafiksäkerheten. Det menar trafikutskottet och föreslår ett tillkännagivande till regeringen. Regeringspartierna reserverar sig.

Ställningstagandet gjordes med anledning av motioner från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redovisat vad man avser att göra för att få en mer trafiksäker användning av kommunikationsutrustning vid bilkörning. Detta som ett svar på ett tidigare tillkännagivande från riksdagen (se 2010/11:TU18). Utskottet konstaterar att regeringen inte vill lagstifta om ett förbud mot användning av mobiler eller motsvarande vid bilkörning. Regeringen vill istället göra en översyn av kraven i trafikförordningen. Utskottet anser att detta inte är tillräckligt.

Utskottet menar att regeringen inte har hörsammat riksdagens tillkännagivande när det gäller att ta mobilens särskilda ställning på allvar. Utskottet anser att det finns anledning att ta frågan på större allvar än vad regeringen tycks göra.

Sverige enda EU-landet utan lag
Utskottet konstaterar att Sverige i dag är det enda EU-landet som saknar lagstiftning om krav på handsfree eller motsvarande utrustning vid mobilanvändning i samband med bilkörning.

Utskottet menar att det är mycket olämpligt med vissa former av kommunikation i samband med bilkörning. Hit hör aktiviteter som kräver hög koncentration och innebär kraftigt försämrad uppmärksamhet i trafiken. Det kan gälla att skicka eller läsa sms eller att bläddra i mobilens telefonbok. Sådant beteende måste motverkas, bedömer utskottet och menar att det är rimligt att införa lagstiftning som förbjuder det.

Stimulera teknikutveckling
Utskottet understryker samtidigt att en lagstiftning måste utformas på ett sätt som stimulerar teknikutveckling och är teknikdrivande. Det finns till exempel redan i dag teknik för att ta emot sms och läsa upp dem för bilföraren vid tidpunkter då trafikintensiteten är låg.

Utskottet delar regeringens syn att bilförarna måste bli mer medvetna om hur mobiltelefonerande under körning försämrar körförmågan. Utskottet understryker därför att det är viktigt att de ansvariga myndigheterna redan inom kort börjar arbeta med att tydligt upplysa om riskerna för trafiksäkerheten.

Regeringspartierna reserverar sig
Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig. Partierna konstaterar att de förslag som utskottsmajoriteten lägger fram inte kan förväntas leda till ökad trafiksäkerhet. Partierna hänvisar till att forskningen inom området och erfarenheter från andra länder visar att ett förbud mot en viss teknik inte har varit ett framgångsrikt koncept för att få en säkrare trafikmiljö. Istället för förbud mot en viss teknik vill partierna göra en översyn av kraven i trafikförordningen om allmän omsorg och varsamhet och som då skulle ta sikte på fler trafikfarliga beteenden. Enligt partierna bör detta göras i kombination med andra åtgärder som långsiktigt kan öka förarnas medvetenhet om riskerna med att använda kommunikationsteknik under körning. Enligt regeringspartierna är dessa åtgärder sammantaget mer heltäckande för att öka trafiksäkerheten samtidigt som de skulle gå snabbare att genomföra än ny lagstiftning.

Regeringen stoppar ansökan om EU-medel

norbotniabanan-nej

Vid regeringens sammanträde på torsdagen, dit Norrbotniabanan AB lämnat in in en ansökan om medel ur budgeten för TEN-T (Trans European Networks-Transport) för planering av Norrbotniabanans första del, beslöt regeringen att inte ställa sig bakom ansökan som därmed inte kan skickas in till EU.

Vi känner stor frustration över att regeringen än en gång säger nej till en möjlighet att ordna finansiering för planeringen av Norrbotniabanans tio första kilometrar, säger Gusten Granström, VD på Norrbotniabanan AB.

Norrbotniabanan AB som tittar på flera finansieringsmöjligheter för genomförandet av järnvägsbygget har än en gång prövat att få regeringens stöd för att söka EU-medel för planeringsarbetet. På samma sätt som förra året handlar det om NBB tio första kilometrar.

Men regeringen säger nej, igen. Motivering till regeringens avslag är projektet inte finns med i den nuvarande åtgärdsplanen fram till 2021 och att man är rädd att föregå det arbete som pågår med nästa åtgärdsplan som sträcker sig fram till 2025. Enligt uppgift tycker man att projektet är intressant både lokalt och regionalt och i förlängningen som en färdig Norrbotniabana.

Regeringen har efterlyst medfinansiering, men tar inte tillfället i akt, säger Gusten Granström. Det här hade varit en chans att komma igång med planeringen av banans första kilometerar utan att regeringen hade behövt lägga ut några pengar alls, säger Granström.

Nu förväntar vi oss att bansträckning tas med i den kommande åtgärdsplaneringen, fortsätter Granström. Visserligen är vi inte nöjda med Kapacitetsutredningen eftersom Trafikverkets modeller inte klarar av att spegla de rådande förhållandena för stambanan genom övre Norrland mellan Vännäs och Boden med branta stigningar, snäva kurvor, avsaknaden av realistiska omledningsmöjligheter och att banan periodvis enkelriktas när de långa tunga tågen skall passera, säger Granström.

Norrbotniabanans företrädare har pekat på flera brister i Kapacitetsutredningen bl.a. att Trafikverkets prognos på ökat godstransportarbete på sträckan Boden-Vännäs bara skulle öka med en procent mellan åren 2006 och 2050 på grund av en förväntad stagnerad stålproduktion. Detta har Trafikverket, efter protester, fått räkna om med hänvisning till bland annat den gruvboom som pågår i norr. De nya beräkningarna landar på en volymökning mellan 20–36 procent, vilket pekar på den akuta kapacitetsbristen på stambanan genom övre Norrland som inte ens klarar en 5 procentig ökning av godset.

Kapacitetsutredningen är ett verktyg för framtidsplaneringen, säger Gusten Granström, men om regeringen inte tar hänsyn till de brister som finns i kapacitetsutredningen har man inte heller något bra underlag för den framtida planeringen och man riskerar att missa en maximal tillväxt i norr som ger mervärden till hela Sverige.

Nu väntar ett möte med statssekreteraren Ingela Bendrot som kommunerna längs NBBs sträckning begärt.

Det handlar om att inte lägga sig platt utan att fortsätta diskussionerna och lyfta kapacitetsbristen, tala om behovet av att klara kompetensförsörjningen och givetvis att klara konkurrenskraften för ett hållbart näringsliv, avslutar Gusten Granström.

Trafikutskottet vill effektivisera Trafikverkets upphandlingar

Riksrevisionen har granskat Trafikverkets upphandling av vägar och järnvägar. Granskningen pekar bland annat på att det saknas stöd för att totalentreprenader leder till högre produktivitet, utan att det tvärtom på längre sikt kan leda till ineffektivitet. Trafikutskottet tycket att det är anmärkningsvärt att regeringen inte tänker vidta några ytterligare åtgärder med anledning av granskningen. Utskottet föreslår därför ett tillkännagivande till regeringen. Regeringspartierna reserverar sig.

Trafikverket är en av Sveriges största statliga beställare och köper varor och tjänster för cirka 40 miljarder kronor varje år. Verkets upphandling av vägar och järnvägar är därför av avgörande betydelse för att få mer infrastruktur för pengarna, menar trafikutskottet.

Totalentreprenad innebär att entreprenören utför både projektering och själva arbetet. Beställaren har på så vis, i stället för att själv utföra projekteringen, överfört ansvaret för detta till entreprenören. Riksrevisionen konstaterar att totalentreprenader ger möjlighet till ökad variantrikedom. På lång sikt kan detta dock innebära risker för ineffektivitet eftersom kvaliteten kan befaras bli sämre och livscykelkostnaderna högre, menar Riksrevisionen. Trafikverket har inte heller följt upp och analyserat slutresultaten i entreprenaderna på lämpligt sätt.

Regeringen är för passiv
Utskottet menar att de brister som Riksrevisionen pekar på måste tas på största allvar. Det är därför enligt utskottet anmärkningsvärt att regeringen inte tänker vidta några ytterligare åtgärder. Det befäster i och för sig den kritik om passivitet som Riksrevisionen har riktat mot regeringen, slår utskottet fast.

Investeringar inom järnvägen har en ungefärlig livslängd på 40 år. Utskottet pekar på att det skapar behov av att standardisera upphandlingen för att säkra den långsiktiga hållbarheten. I dag saknas ofta incitament för företag att uppfylla detta. Dagens ordning riskerar att leda till ytterligare fokusering på lägsta pris på bekostnad av kvalitet.
Tillkännagivande till regeringen

Regeringen har framfört att ett flertal av bristerna redan är omhändertagna eller på gång att omhändertas men att det krävs uthållighet. Trafikutskottet menar att en sådan uthållighet i stället riskera att leda till att vi får se mindre väg och järnväg för pengarna. Utskottet föreslår därför att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen:

  • Regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att ta fram empiriskt underlag som motiverar strategier och beslut om upphandling.
  • Regeringen bör informera riksdagen om uppnådd effektivitet med olika upphandlings- och kontraktsformer inom Trafikverket.
  • Regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att utveckla system för återföring av erfarenheter som används och som är tillgängliga även för externa forskare och extern revision.
  • Regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att genomföra mätresultat av hur upphandlingarnas produktivitet och effektivitet påverkas av olika entreprenadformer. Mätningarna ska genomföras systematiskt och objektivt samt kompletteras med extern utvärdering och uppföljning.

Regeringspartierna reserverar sig
Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig. Partierna konstaterar att en rad åtgärder och initiativ redan har tagits för att utveckla Trafikverkets beställarroll, bland annat för att säkerställa att totalentreprenader används i rätt projekt. Partierna menar vidare att åtgärder vidtagits för att öka anläggningsmarknadens produktivitet och innovationsgrad samt för att förbättra Trafikverkets erfarenhetsåterföring och återrapportering. Partierna förutsätter att Trafikverket kommer att fortsätta arbetet med att mäta, utvärdera och följa upp upphandlingarnas effektivitet och utveckla strategier utifrån uppmätta resultat.

Miljöpartiet föreslår en kollektivtrafikzon med enhetligt pris

Det ska vara enkelt att resa med kollektivtrafiken i Stockholmsregionen. Det menar Miljöpartiet som nu föreslår att kollektivtrafiken ska bygga på enbart en zon med enhetlig taxa och med enhetligt biljettsystem, på både land och vatten.

Förslaget läggs i en motion till Stockholms Landstingsfullmäktige imorgon tisdag den 19 februari. Ett och samma kort samt ett och samma pris för dels periodkort inom SL Access, dels för samtliga biljetter för enkelresor bör enligt Miljöpartiet gälla för alla som reser, oavsett det är på på land eller vatten. Landstinget föreslås därför fullt ut tillföra Trafikförvaltningen medel för att all båttrafik i Waxholmsbolagets regi ska ingå i SL-taxan.

Reskassan ska utformas till att vara enkel att förstå och använda. Därför är det viktigt att införa en zon i hela länet. Nuvarande krångliga zonindelning saknar logik och hämmar resandet inom kollektivtrafiken. Gränsdragningen utefter tunnelbanelinjerna gör det i vissa fall dyrare att resa till sitt närmsta kommuncentrum, än till Stockholm city. Det är alltför krångligt att köpa biljetter och för mycket begärt att människor ska behöva sätta sig in i kollektivtrafikens system med zoner. Det vill vi ändra på, säger Yvonne Blombäck, trafikpolitisk talesperson Miljöpartiet Stockholm läns landsting.

Miljöpartiet vill att all båttrafik inom Waxholmsbolagets område ska vara en naturlig del av kollektivtrafiken på land. Idag är det dubbelt så dyrt att arbetspendla för för dem som behöver ta sig från fastlandet till ett jobb i skärgården.Det hämmar förutsättningarna till en levande skärgård. SL-kort som betalmedel har alltid gällt på Djurgårdsfärjan medan övriga färjor i landstingets regi bygger på turistverksamhet och dyra biljettpriser förutom för de fastboende i skärgården med ö-kort.

I den kraftigt växande regionen ser vi också möjligheter för den kollektiva båtpendlingen att utvecklas, så att vägnät och spårtrafik avlastas. Därför är det viktigt att införa enhetliga taxor även för enkelbiljetter överallt, avslutar Yvonne Blombäck.

SL betalar hundratusentals kronor för namnbyte på station

Nyligen blev ombyggnationen av tunnelbanestationen Hornstull i Stockholm klar. I samband med detta så tyckte SL att det var en god idé att betala pr-firman Rewir 350 000 kronor för att byta namn på stationen till Nya Hornstull. Socialdemokraterna i Stockholms län riktar nu skarp kritik mot SL för hur skattepengar används.

SL och dess pressansvarige Jesper Pettersson verkar inte alls förstå kritiken utan säger bara till DN att priset är vad man kan förvänta sig. Vad har det för relevans? Tror inte särskilt många klagar över priset utan att man överhuvudtaget får för sig att genomföra ett sådant meningslöst namnbyte som endast verkar förvirrande, i synnerhet för internationella besökare.

”Nästan allt vi gör, det spelar ingen roll vad, bemöts av någon form av ironi och satir. Så det förvånar mig inte, nej.”, säger Pettersson vidare till DN. Då kanske det är dags att fundera lite över vad man sysslar med? Det hade åtminstone jag gjort om mitt företag fick samma kritik.

Att namnbytet inte heller uppskattas särskilt av kunderna kan man ana av den omröstning som DN har gjort på sin hemsida. Av nära 6000 personer som röstat så anser i nuläget hela 86% att dessa pengar borde läggas på någonting annat.

Trängselskatt – delegation, sanktioner och utländska fordon

2011 års vägtullsutredning överlämnande den 7 februari 2013 sitt slutbetänkande ”Trängselskatt – delegation, sanktioner och utländska fordon”. Utredningens uppdrag har varit att
– analysera förutsättningarna för och lämna förslag till vilka villkor som bör gälla för riksdagens delegation av föreskriftsrätt till kommuner när det gäller trängselskatt,
– analysera utformningen av påminnelse- och sanktionsavgifter vid utebliven betalning,
– ta ställning till hur framtida höjningar av trängselskatten kan utformas för att bibehålla skattens förmåga att begränsa trängsel samt
– överväga vilken eller vilka förvaltningsrätter som ska pröva mål om trängselskatt.

Vid en avvägning mellan fördelar och nackdelar med en delegation av föreskriftsrätten till kommuner bedömer utredningen att övervägande skäl talar emot en delegation av föreskriftsrätten i de områden som för närvarande omfattas av trängselskatt. I enlighet med direktiven har utredningen dock lämnat ett förslag till utformningen av bestämmelser om delegation.

Utredningen föreslår vidare att fordon som inte är registrerade i Sverige ska omfattas av trängselskatt. Utländska fordonsägare ska betala med stöd av transponder eller på internet.

Utredningen föreslår också att en förseningsavgift om 100 kr ska tas ut om trängselskatten inte har betalats i tid. Om tilläggsavgiften tagits ut men pålagorna ändå inte betalas i tid ska en tilläggsavgift om 500 kr tas ut.

Utredningen i sin helhet