Kategoriarkiv: Konstitutionsutskottet

KU-kritik mot Annie Lööf och regeringen

Centerpartiets partiledare och nuvarande näringsministern Annie Lööf prickas utav Konstitutionsutskottet (KU). Hon får kritik bland annat för att hon förhalat mediers granskning av hennes departement i samband med representationen i Tillväxtverket och för att hon inte lämnat korrekt information när hon sedan frågats ut av KU.

Den tidigare försvarsministern Sten Tolgfors får dessutom kritik för sitt agerande i Saudi-affären där Allians-regeringen som helhet också kritiseras för att inte ha engagerat sig tillräckligt i ärendet.

Läs mer:
Lööf har inte tid att prata

KU:s administrativa granskning av regeringens arbete

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. Här följer ett urval av resultaten.

KU har granskat hanteringen av hemliga handlingar inom Regeringskansliet. Utrikesdepartementet är ett av tre departement som har ingått i granskningen. KU konstaterar att rätten att ta del av allmänna handlingar utgör en hörnsten i den svenska rättsordningen. Denna rätt är av central betydelse för opinionsbildning, för debatt och för insyn i och kontroll av myndigheternas verksamhet. För att det ska fungera måste allmänheten kunna få veta vilka handlingar som finns hos en myndighet. KU konstaterar att Utrikesdepartementets huvuddiarium inte motsvarar de krav som finns i offentlighets- och sekretesslagen om registrering av allmänna handlingar. Regeringskansliet har börjat arbeta för att departementet enklare och lättare ska kunna göra uppgifter i diariet tillgängliga för allmänheten. KU utgår från att Regeringskansliet skyndar på arbetet.

KU har vidare följt upp förra årets granskning om delegation och subdelegation. Årets granskning har omfattat författningar som hör under Arbetsmarknadsdepartementet och Finansdepartementet. Syftet med granskningen har varit att få en bild av hur rutiner och kontrollfunktioner i regeringens arbete med normgivningsfrågor fungerar i praktiken. Enligt utskottet verkar detta arbete i stort fungera tillfredsställande. KU gör härutöver vissa uttalanden. När det gäller myndigheternas föreskrifter slår KU fast att uppsikten över myndigheternas normgivning i första hand får anses ankomma på regeringen. Utskottet framhåller bland annat vikten av att regeringen fortlöpande följer myndigheternas normgivning. KU konstaterar vidare att myndigheternas förteckningar över gällande föreskrifter och uppgiften i ingressen till myndighetsföreskriften om vilket eller vilka bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på borde underlätta regeringens möjligheter till kontroll och överblick på området. Utskottet anser att det finns anledning att överväga interna riktlinjer eller rutiner för kontroll av att de nämnda förteckningarna ges in till Regeringskansliet och för hur de där ska tas om hand.

KU har också granskat när regeringen lämnat propositioner till riksdagen i förhållande till när lagförslagen börjar gälla. Utskottet noterar att det genomsnittliga antalet dagar har sjunkit för varje valperiod sedan slutet av 1990-talet. I en del ärenden får riksdagen därmed inte, enligt utskottet, fullt ut den tid som den bör ha för behandling av förslagen.

Regeringens styrning av förvaltningsmyndigheter är en annan fråga som KU granskat. Regeringskansliet anser att kontakter mellan myndigheterna och Regeringskansliet är viktiga inslag i en effektiv förvaltning och att de bör syfta till utbyte av information och kunskap och till förtydligande av regeringens styrning. KU har ingen annan uppfattning. Men utskottet menar att det är väsentligt att informella kontakter inte går utöver den formella ramen för myndigheternas verksamhet och att de är mer inriktade på information än styrning. Utskottet pekar även på att dokumentation av kontakter är en nödvändig förutsättning för en efterföljande kontroll.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utskottets förslag till beslut:
Utskottet anmäler enligt 13 kap. 2 § regeringsformen resultatet av granskningen för riksdagen.

Läs mer

Regeringen får inte vänta för länge med att behandla riksdagens tillkännagivanden, anser KU

Det är viktigt att regeringen påbörjar behandlingen av riksdagens tillkännagivanden så snart som möjligt. Det anser konstitutionsutskottet som föreslår att riksdagen betonar detta i ett tillkännagivande. Regeringen har fortfarande inte avslutat behandlingen av ett tillkännagivande om upphovsrätten och offentlighetsprincipen som riksdagen beslutade om för mer än tolv år sedan. KU vill att regeringen återkommer i frågan inom 2012. Utskottet är enigt i båda frågorna.

KU gjorde sina ställningstaganden i samband med att utskottet behandlade regeringens årliga redogörelse för hur den har behandlat riksdagens skrivelser. Under de senaste åren har andelen oavslutade ärenden minskat, men i år har trenden brutits och andelen ärenden som inte ännu är slutbehandlade har ökat. KU anser att det är olyckligt, i synnerhet som det totala antalet redovisade riksdagsskrivelser är lägre än tidigare år.

Viktigt att regeringens arbete inte fördröjs i onödan
Utgångspunkten bör vara att regeringen tillgodoser riksdagens tillkännagivanden, resonerar utskottet. Om regeringen inte delar riksdagens mening i en fråga och inte har för avsikt att tillgodose riksdagens önskemål bör den underrätta riksdagen om detta inom den tidsgräns som angetts i tillkännagivandet, i de fall då en sådan tidsgräns finns angiven. Regeringen bör då även redovisa varför man inte har tillgodosett tillkännagivandet. KU påminner också om att det är viktigt att regeringens beredning inte fördröjs i onödan. Långa dröjsmål skapar en osäkerhet som ofta leder till att ämnet för tillkännagivandet kommer upp på nytt i olika sammanhang i riksdagen. KU föreslår därför att riksdagen i ett tillkännagivande betonar för regeringen att det är viktigt att arbetet med anledning av riksdagens tillkännagivanden påbörjas så snart som möjligt.

KU vill att regeringen återkommer om tolv år gammalt tillkännagivande
För mer än tolv år sedan beslutade riksdagen på förslag av KU om ett tillkännagivande som gäller upphovsrätten och offentlighetsprincipen. Regeringen är ännu inte klar med behandlingen av tillkännagivandet, som rör sekretessbestämmelser för att skydda uppgifter i vissa typer av upphovsrättsligt skyddade verk. Riksdagen sa våren 2000 ja till regeringens förslag men ansåg samtidigt att lösningen var provisorisk. Regeringen fick i uppdrag att återkomma med ett förslag till permanent lösning av frågan. Sedan 2008 har regeringen varje år meddelat att den har för avsikt behandla frågan i en kommande proposition, men detta har inte skett. KU har tidigare i ett annat sammanhang uttalat att elva år inte kan anses vara en acceptabel fördröjning för behandling av ett tillkännagivande. KU föreslår nu att riksdagen i ett nytt tillkännagivande uppmanar regeringen att under 2012 återkomma med ett förslag till riksdagen.

Regeringen får svidande kritik i ny rapport

Konstitutionsutskottet, som bland annat har till uppgift att granska att regeringen sköter sitt arbete enligt svensk lagstiftning, ger såväl regeringen i helhet som enskilda ministrar svidande kritik i en ny rapport som offentliggörs i sin helhet någon gång under morgondagen.

Det handlar bland annat om att regeringen inte informerat riksdagen ordentligt om fusionen mellan den svenska och danska posten samt agerandet i samband med avslöjandet om att den amerikanska ambassaden i Stockholm övervakad svenska medborgare.

SVT:s nyhetsprogram Rapport uppger dessutom att flera ministrar kommer att prickas för att ha misskött sina uppdrag, däribland arbetsmarknadsministern Hillevi Engström. Även infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Swärdh och den förre näringsministern Maud Olofssons agerande i olika ärenden ifrågasätts i den nya rapporten.

KU:s granskning av regeringen klar

Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. KU har totalt behandlat 26 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om ministrarnas tjänsteutövning, handläggning av regeringsärenden, regeringens förhållande till riksdagen, regeringens ansvar för myndigheter och internationella avtal.

Här följer ett urval av resultaten i granskningsbetänkandet:

Förhandsprövning av nya programtjänster inom public service
KU konstaterar att regeringens beslut om förhandsprövning av nya programtjänster hos public service-företagen inte strider mot yttrandefrihetsgrundlagens censurförbud. Det ekonomiska stödet som public service-företagen får kan förenas med vissa villkor, så kallade anslagsvillkor, som regeringen beslutar om. Men villkoren måste samtidigt ha stöd i de allmänna riktlinjer som har beslutats av riksdagen. KU ifrågasätter om så har varit fallet när det gäller förhandsprövningen. Det faktum att förhandsprövningen ska innehålla en bedömning av tjänstens påverkan på marknaden nämndes inte i regeringens proposition eller i den bakomliggande utredningen. Utskottet anser även att det kan ifrågasättas om det villkoret går att kombinera med public service-företagens oberoende ställning.
Reservation: M, FP, C, KD

Avtal om svavelutsläpp i Östersjön
KU menar att överenskommelsen förefaller ha skötts i enlighet med gängse rutiner på området. Men granskningen visar att regeringen aldrig gjort något ställningstagande om överenskommelsen. Utskottet anser att det är otillfredsställande med en ordning som innebär att Sverige, med regeringen som part, kan ingå och bli folkrättsligt bundet av en internationell överenskommelse utan att regeringen tar ställning till avtalets innehåll och frågan om den svenska bundenheten. Diarieföringen och dokumentationen i Regeringskansliet har också varit bristfällig. Förseningen av publiceringen av det aktuella avtalet framstår även den som orimlig

Hanteringen av datalagringsdirektivets genomförande
Enligt den så kallade lojalitetsprincipen har EU-länderna en skyldighet att bland annat ta till alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att de skyldigheter fullgörs som följer av fördragen eller av EU-institutionernas akter. Men genomförandet av direktivet hade enligt utskottet varit juridiskt möjligt utan samordning med frågan om de brottsbekämpande myndigheternas tillgång till de lagrade uppgifterna. Konsekvensen av att regeringen bedömde att genomförandet av direktivet borde övervägas i ett bredare sammanhang blev att direktivet inte hann genomföras inom den föreskrivna tiden. Utskottet understryker också vikten av att regeringen i förhandlingar om direktiv där den personliga integriteten berörs noggrant överväger behovet av att kräva längre tid för genomförande.

Jordbruksministerns styrning av Jordbruksverket
KU anser att tydliga fel har begåtts. De uppgifter som förekommit om att jordbruksminister Eskil Erlandsson lämnat ett uppdrag till Jordbruksverket stämmer inte. Verket hade redan påbörjat sitt arbete i frågan. Felaktiga uppgifter har därmed kommunicerats på regeringens webbplats och av Eskil Erlandsson, bland annat i frågesvar till riksdagen. Utskottet förutsätter att det inträffade inte kommer att upprepas.

Informella informationsutbyten med USA
Ingenting har enligt KU framkommit som tyder på ett informationsutbyte som strider mot gällande regler. Enligt regeringsformen är det regeringen som ingår internationella överenskommelser för Sveriges räkning. Med det följer rätten att förhandla med andra stater om olika avtalsförslag, liksom möjligheten att förkasta förslag.

Två granskningsanmälningar om regeringens agerande i fråga om den amerikanska ambassadens övervakning av svenska medborgare i Sverige kommer att redovisas hösten 2011.

Planerad behandling i kammaren: Debatt om KU:s granskningsbetänkande äger rum måndagen den 13 juni. Beslut med anledning av betänkandet fattas torsdagen den 16 juni. Debatten sänds via webb-tv.

Konstitutionsutskottet föreslår Lars Lindström som ny JO

Ett enhälligt konstitutionsutskott beslutade i dag att föreslå riksdagen att välja lagmannen Lars Lindström till justitieombudsman (JO).

Lars Lindström är född 1949. Han har tidigare tjänstgjort bl.a. i Justitiedepartementet och hos Riksåklagaren och deltagit i statliga utredningar. Sedan 1993 har han varit rådman och chefsrådman vid allmänna domstolar och han är sedan 2001 lagman i Solna tingsrätt.

Lars Lindström väntas tillträda som JO den 1 juni 2011.