Kategoriarkiv: Kriminalpolitik

Åtgärder för fler jobb i konkurrenskraftiga företag

Förslaget innebär att företagen får göra avdrag med 10 procent av avgiftsunderlaget vid beräkningen av arbetsgivaravgifterna, dock högst med 230 000 kronor per koncern och månad för personer som arbetar med FoU. En nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med FoU sänker företagens direkta kostnader för FoU oavsett om företagen går med vinst eller inte. Förslaget innebär ett väsentligt incitament till nya och mindre företag som vill växa och som i dag bedöms ha störst svårigheter att finansiera investeringar i FoU.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2014.

Regeringen vill främja Sveriges konkurrenskraft, entreprenörskap och jobbskapande investeringar i snabbväxande företag. Med syfte att förbättra reglerna kommer regeringen därför att låta utreda skattereglerna för finansiella instrument, t.ex. optioner och andra aktierelaterade incitament, som företagen ger till nyckelpersoner som en del av sin ägarstyrning. Utredningen ska beakta grundläggande skatterättsliga principer.

Sammantaget innebär det att regeringen i BP14 samt i tidigare annonserade förslag satsar 2,3 miljarder på företagande:


230 miljoner kronor per år till minskat regelkrångel

  • Förenklade regler om frivillig skattskyldighet vid lokaluthyrning (90 miljoner kronor/år)
  • Samordning av moms- och inkomstdeklarationen för småföretag (30 miljoner kronor/år)
  • Bättre likviditet och minskad administrativ börda vid import (110 miljoner kronor/år)
  • Förenklad skatteredovisning för småföretag, analys av rak kontantmetod


1,25 miljarder kronor per år till de mindre företagen

  • Förstärkt nedsättning av egenavgifter (445 miljoner kronor/år i varaktig effekt)
  • Investeraravdraget (800 miljoner kronor/år)


820 miljoner kronor per år till skatteincitament för forskning och utveckling

Maria Larsson: Barn får stöd till fritid

Uppgifter från Statistiska Centralbyrån visar att flickor och pojkar som lever i ekonomiskt utsatta hushåll är i mindre utsträckning med på organiserade fritidsaktiviteter än andra barn. Detsamma gäller barn till ensamstående föräldrar när man jämför med barn till sammanboende föräldrar.

- Det här ger dessa barn möjlighet att utveckla intressen och talang. Det är också en skyddsfaktor mot utanförskap, säger Maria Larsson.

Beloppet på högst 3000 kronor ska betalas ut mot faktisk utgift, vilket garanterar att dessa pengar används för barnens fritid. Regeringens avsikt är att införa fritidspengen den 1 juli 2014.

Gemensamt konsumentskydd i EU

Tydliga regler föreslås också om vilken informationsskyldighet näringsidkare har vid ingående av sådana avtal samt vid avtal som ingås på distans, dvs. per telefon eller på en näringsidkares webbplats.
Regeringen föreslår vidare att om ett avtal ingås på näringsidkarens webbplats är konsumenten inte bunden av avtalet om inte han eller hon uttryckligen har gått med på att betala för varan eller tjänsten.

I lagrådsremissen finns också förslag, som ska gälla för alla konsumentavtal, dvs. även sådana som ingås i butik. Ett exempel är att näringsidkaren inte enbart ska kunna hänvisa konsumenten till ett dyrt betalnummer om konsumenten behöver ringa för att fråga om hur en vara fungerar eller för att reklamera.

Förslagen bygger på ett direktiv om konsumenträttigheter som antagits inom EU.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 13 juni 2014.

Regeringen tar fram stöd till kommuner i samtal med gruvbolag

En förutsättning för en hållbar gruvetablering är att kommunen och gruvföretaget har en gemensam bild av nuläge och mål med etableringen. Syftet med handboken är också att belysa vilka åtgärder som kan behöva tas av kommunen för att få en effektiv och ändamålsenlig beslutsprocess.

Uppdraget går till Tillväxtverket i samråd med Sametinget och Naturvårdsverket. Förslag på hur uppdraget ska genomföras ska återrapporteras till Näringsdepartementet senast den 31 mars 2014.

Regeringens beslut är en del av Sveriges mineralstrategi. Målet med mineralstrategin är att Sveriges mineraltillgångar ska nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt, med beaktande av ekologiska, sociala och kulturella värden.

Ökad satsning på lokala vattenvårdsprojekt för att minska övergödning

Regeringen inrättade 2009 ett bidrag till kostnadseffektiva lokala vattenvårdsprojekt, det så kallade LOVA-bidraget. Bidraget har tidigare till exempel gått till VA-planering och VA-åtgärder som installation av avloppsreningsverk eller kretsloppsanläggningar för enskilda avlopp, inventering av enskilda avlopp, vattenåtgärder som t ex restaurering och våtmarker samt lantbruksåtgärder såsom kalkfilter, strukturkalkning och fosfordammar, samt tömningsanläggningar för båttoalett och båttvätt för fritidsbåtar.

Naturvårdsverkets fosforuppdrag redovisat

Fosfor är ett viktigt näringsämne och samtidigt en ändlig resurs där forskare varnar för att fosforreserverna kan ta slut fortare än beräknat. I dag sker återföringen av fosfor främst i form av spridning av avloppsslam.

Regeringen anser att det på sikt är nödvändigt att återvinna fosforn ur fler resurser. Det är också viktigt, som ett led i regeringens arbete med en giftfri vardag, att återvinningen sker på ett sätt så att farliga ämnen som organiska föroreningar och läkemedel och andra relevanta ämnen inte sprids.

Frågan är av stort intresse för många viktiga aktörer, såsom vatten- och avloppsbranschen, lantbrukarna och avfallsbranschen.

Regeringen kommer nu att ta del av redovisningen som genomfördes efter samråd med flera andra myndigheter såsom Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Statens jordbruksverk, Skogsstyrelsen, Smittskyddsinstitutet, Vinnova och Tillväxtverket. Därefter kommer redovisningen sändas på remiss till berörda aktörer innan ett ställningstagande till förslagen kan göras från regeringen. Eventuella frågor på innehållet får därför ställas till Naturvårdsverket.


Bakgrund

Regeringen beslutade i februari 2012 om uppdraget till Naturvårdsverket om hållbar återföring av fosfor. Uppdraget innebär bland annat att verket ska kartlägga fosforresurser i samhället med potential för att förbättra återvinningscykeln samt utarbeta kriterier för vilka kvalitetskrav som ska vara uppfyllda på slammet eller andra röt- och kompostrester m.m. och ta fram ett förslag till etappmål.

Förlängt uppdrag till RPS gällande informationskampanj om brott i nära relationer

Rikspolisstyrelsen fick 2011 i uppdrag av regeringen att genomföra en informationskampanj avseende brott i nära relationer. Syftet med kampanjen är att uppmärksamma dessa typer av brott och uppmuntra att brotten anmäls, dvs. minska mörkertalet. Mätningar av kampanjens effekter indikerar att människors bild av vad som är brottsligt har breddats och att fler personer blivit medvetna om såväl egen som andras utsatthet för brott.

Regeringen har i dag beslutat att förlänga Rikspolisstyrelsens uppdrag. Förlängningen i kombination med extra medel gör det möjligt för Rikspolisstyrelsen att öka spridningen och räckvidden på materialet och i ännu högre grad göra informationen tillgänglig för olika målgrupper.