Kategoriarkiv: Riksdagsbeslut

Få politiker bor i utsatta områden

Nyligen pekade regeringen ut 38 områden i svenska städer som särskilt utsatta och i behov av åtgärder. När SvD granskade riksdagsledamöterna så visade det sig att endast 5 av 349 riksdagsmän själva är bosatta i dessa områden. Professorn i socialt arbete vid Göteborgs universitet, Björn Gustafsson, säger till SvD att denna låga representation för dessa områden är ett problem eftersom det riskerar att sänka kvaliteten på de politiska beslut som riksdagen fattar varje dag. Miljöpartiets gruppledare Mehmet Kaplan, som bott i Akalla, Rinkeby och Husby i många år, är inne på samma spår och menar även han att politikernas boplatser också färgar de politiska besluten.

Personer som misshandlas av sin partner bör få bättre skydd mot vräkning

Riksdagen anser att kvinnor och män som misshandlas av sin partner ska få bättre skydd mot att vräkas ur sin hyresrätt på grund av störningar och skadegörelse i samband med misshandeln. Riksdagen gav i ett tillkännagivande regeringen i uppdrag att se över frågan. Efter det bör regeringen skyndsamt återkomma till riksdagen med ett förslag till ändring i hyreslagen.

Riksdagen konstaterar att den här typen av misshandel ofta sker i situationer där lägenheten utsätts för skadegörelse. Både skadegörelsen och de störningar som andra hyresgäster i huset utsätts för kan leda till att hyresgästerna förlorar lägenheten. I den rättsliga prövningen efter en sådan uppsägning tar rätten i många fall inte tillräcklig hänsyn till den misshandlade partnerns och eventuella barns behov av lägenheten. Man tar inte heller alltid tillräcklig hänsyn till brottsoffrets utsatta situation. Riksdagens beslut grundar sig på två motioner från Vänsterpartiet.

Riksdagen sa nej till övriga motioner om hyresrätt från allmänna motionstiden 2012.

Riksdagens beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.

Utskottets förslag till beslut:
Bifall till motionerna 2012/13:C400 yrkande 34 och 2012/13:So267 yrkandena 3 och 4. Avslag på övriga motioner.

Riksdagsbeslutet CU11 i sin helhet

Riksdagen gjorde tillkännagivande om mobbning och kränkande behandling

Riksdagen vill se över en skärpning av lagen om skolors skyldighet att agera mot mobbning. Detta så att skolor blir skyldiga att få stopp på mobbningen inom en viss tidsperiod. Skolan ska annars kunna krävas på skadestånd. Riksdagen ser också fram emot ett konkret förslag på lagstiftning gällande en så kallad lex Sarah för skolan, det vill säga en rapporterings- och anmälningsskyldighet inom skolväsendet. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om att regeringen bör vidta lämpliga åtgärder. Ställningstagandet gjordes med anledning av en motion från Socialdemokraterna.

Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande om höjd kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet. Elever på gymnasiets yrkesprogram får i dag inte så mycket arbetsplatsförlagt lärande som de har rätt till, konstaterar riksdagen. Innehåll och handledning är dessutom av varierande kvalitet. Det pågår redan arbete i olika former. Riksdagen menar dock att elevernas rätt till arbetsplatsförlagt lärande av hög kvalitet ska stärkas. Perioderna är viktiga för att eleverna ska bli anställningsbara. I det fall platsen inte uppnår fullgod kvalitet utgår riksdagen från att huvudmannen vidtar omedelbara och erforderliga åtgärder. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande med anledning av en motion från Vänsterpartiet.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2012 om gymnasieskolan.

Riksdagens beslut:
Kammaren biföll reservation 20 under punkt 20 och i övrigt utskottets förslag till beslut.

Utskottets förslag till beslut:
Utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen att regeringen bör återkomma i fråga om höjd kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet på gymnasieskolans yrkesprogram. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2012/13:Ub477 yrkande 3. Avslag på övriga motioner.

Riksdagsbeslutet UbU6 i sin helhet

Försök med nykterhetskontroller i hamnar förlängs

Försöken med trafiknykterhetskontroller i hamnar förlängs till 30 juni 2016. Försöksverksamheten innebär att särskilda trafiknykterhetskontrollanter har rätt att stoppa fordon i hamnar och ta utandningsprover på förarna. Lagen om försöksverksamheten började första gången gälla i juli 2010. Skälet till förlängningen är att få mer kunskap om lagen bör bli permanent eller inte.

Riksdagens beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.

Utskottets förslag till beslut:
Bifall till propositionen.

Riksdagsbeslutet JuU17 i sin helhet

EU-förslag om nät- och informationssäkerhet strider mot subsidiaritetsprincipen

EU-kommissionens förslag om hur man ska höja nät- och informationssäkerheten inom EU är alltför omfattande och strider mot subsidiaritetsprincipen. Det anser riksdagen och beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Kommissionens förslag handlar om hur man ska förbättra säkerheten för internet och för privata nät och informationssystem som behövs för att samhället och ekonomin ska fungera. Riksdagen anser att förslaget är alltför omfattande, långtgående och kostar oproportionerligt mycket i förhållande till vilka förbättringar de kan förväntas leda till. Dessutom rör förslagen flera olika sektorer och nivåer i samhället. Riksdagen anser att varje EU-land bör få genomföra förslagen utifrån sina egna förutsättningar. Det bästa sättet att stärka nät- och informationssäkerheten i hela EU är inte tvingande lagstiftning utan samverkan mellan länderna och ett aktivt nationellt arbete, anser riksdagen.

Riksdagens beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.

Utskottets förslag till beslut:
Riksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande.

Riksdagsbeslutet FöU11 i sin helhet

Granskning av EU-förslag om EMU:s framtida utveckling

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens förslag till färdplan för hur EU:s ekonomiska och monetära union, EMU, ska vidareutvecklas och fördjupas. EU-kommissionen har en vision om att EU-ländernas ekonomiska beslut bör samordnas och godkännas på EU-nivå, att det ska utfärdas gemensamma euro-obligationer och att det ska finnas en fristående EU-budget. Det innebär att omfattande finanspolitiska befogenheter förs över till EU-nivå. Men allt går inte att genomföra med en gång, menar kommissionen, och i förslaget ingår åtgärder på kortare och längre sikt.

Utskottet anser att det är viktigt för Sverige att EMU fungerar väl eftersom utvecklingen inom euroområdet påverkar den svenska ekonomin. Utskottet konstaterar att åtgärderna i kommissionens plan endast beskrivs på ett övergripande sätt. Därför är förslagen svåra att bedöma och värdera. Utskottet konstaterar dock att kommissionens plan innebär att den ekonomiska politiken i EU centraliseras betydligt. Det är en mycket oroande utveckling, menar utskottet. Utskottet anser att EU-ländernas befogenheter inte får försvagas vad gäller budget, skatter, arbetsmarknads- och socialpolitik. En sådan utveckling skulle också riskera att öka avståndet mellan euroländerna och övriga EU-länder. Utskottet lyfter också frågan om demokratisk legitimitet, eftersom flera av kommissionens förslag skulle kräva ändringar i EU-fördragen. Det är viktigt att det blir en bred debatt och att de nationella parlamenten får en central roll i den fortsatta behandlingen, påpekar utskottet. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Riksdagens beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.

Utskottets förslag till beslut:
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.

Riksdagsbeslutet i sin helhet

Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de beslut regeringen fattat med anledning av de riksdagsbeslut som meddelats i riksdagens skrivelser till regeringen. Redogörelsen omfattar huvudsakligen regeringsbeslut under tiden 1 januari-31 december 2012.

Vidare lämnar regeringen vissa uppgifter om antalet gällande författningar och om arbetet med regelförenkling och språkvård.

Skrivelsen i sin helhet

Tiden för styrelseledamöters personliga betalningsansvar kortas ned

Styrelseledamöter i aktiebolag och bolagets aktieägare kan i vissa situationer få ett personligt betalningsansvar för bolagets skulder. Detta ansvar gäller i dag i minst tio år men ska från den 1 maj 2013 gälla under kortare tid.

Talan om personligt betalningsansvar ska föras fram inom tre år från det att skulden uppkom. Men talan får alltid föras fram inom ett år från det att skulden senast skulle ha betalats. Om man inte har fört fram talan inom dessa tidsfrister upphör det personliga betalningsansvaret för skulden.

Ett personligt betalningsansvar kan till exempel uppstå för en styrelseledamot som inte gör vad lagen kräver vid kapitalbrist i bolaget. Då ska bland annat en kontrollbalansräkning upprättas.

Riksdagens beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.

Utskottets förslag till beslut:
Bifall till propositionen.

Riksdagsbeslutet i sin helhet

Nej till utökad ursprungsmärkning för livsmedel

Igår behandlade riksdagen flera motioner där riksdagsledamöter önskat se utökade krav på ursprungsmärkning av livsmedel i såväl butiker som på restauranger. Samtliga dessa motioner röstades ner av riksdagen såväl som flera andra motioner angående kemikalier och tillsatser i livsmedel.

Läs mer här

Reglerna för a-kassa ändras

Vissa regler i arbetslöshetsförsäkringen ändras den 1 september 2013:

  • De allmänna villkoren för rätt till arbetslöshetsersättning ändras. Endast sådana krav som måste vara uppfyllda redan vid inskrivningen ska i fortsättningen ingå i de allmänna villkoren. Krav på hur personer sköter sitt arbetssökande flyttas till åtgärdsreglerna.
  • Reglerna för åtgärder, sanktioner, ändras. Åtgärdsgrunderna blir fler, men åtgärderna blir mildare än i dag. Det ska finnas tre typer av förseelser av olika allvarlig grad: att missköta sitt arbetssökande, att förlänga sin tid i arbetslöshet respektive att orsaka sin arbetslöshet. Upprepade förseelser av samma typ ska leda till avstängning från ersättning i allt längre perioder. Åtgärden nedsättning av ersättning avskaffas.
  • A-kassorna får utökade möjligheter att hålla inne ersättning under tiden som de utreder rätten till ersättning.
  • Den som ansöker om ersättning ska intyga att de uppgifter som man lämnar är riktiga och meddela a-kassan om förhållandena ändras.
  • Både den som lämnat oriktiga uppgifter och den som har låtit bli att anmäla ändrade förhållanden som har betydelse för rätten till ersättning ska kunna uteslutas ur a-kassan eller förlora rätten till ersättning. En sådan person kommer också att kunna straffas enligt regler i brottsbalken och bidragsbrottslagen.
  • Reglerna för a-kassornas återbetalning av statsbidrag görs mer enhetliga.
  • Alla så kallade känsliga personuppgifter enligt 13 § personuppgiftslagen ska få behandlas i en arbetsmarknadspolitisk databas, om de har lämnats i ett ärende.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och nej till motförslag från Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till ett antal motioner om arbetslöshetsförsäkringen från allmänna motionstiden 2012.

Läs mer om riksdagsbeslutet