Kategoriarkiv: Skolpolitik

Politikerna är mest ideologiska i teorin

Idag fastnade jag för en artikel från 2012 men som egentligen är lika aktuell fortfarande. Det var SVT som genomförde en undersökning om hur åsikterna kring och efterfrågan på läxhjälp för skolungdomar var. Ett förslag hade kommit in till regeringen om att RUT-avdraget för läxhjälp även skulle gälla för gymnasieungdomar och inte bara för grundskoleelever som tidigare. Detta genomfördes sedan och från 2013 har det varit möjligt att dra RUT-avdrag för denna tjänst.

Men hur såg föräldrarna på detta och var det någon politisk skillnad?

Frågan var ”Kan du tänka dig använda dig av läxhjälp?” och 48% svarade nej.  I första skedet kan man tro att de flesta svarade detta eftersom de inte ansåg sig ha råd men så var inte fallet. För ett alternativ var just ”har inte råd trots subvention” och det var bara 2% som svarade detta.

Det handlar alltså om en ideologisk fråga där man anser att skolan ska ta detta ansvar. Det blir än mer tydligt när man ser till partitillhörighet på de som svarade. Av moderaterna var det 40% som svarade nej och samma siffra för V var 70%. Detta speglar mycket tydligt vad partierna ansåg om läxhjälp detta år. Vänsterpartiet var det parti som överlägset var mest emot detta, moderaterna mest positiva. Det enda som kan överraska är att det var så många moderater som ändå svarade nej på frågan.

Slår man ihop partierna i de två olika blocken så blir det ännu mer tydligt hur de stod i frågan. 56% av de borgliga skulle använda sig av avdraget eller skulle göra det om behov uppstod. Detta ska jämföras med 37% för det röda blocket.

Men stämmer denna undersökning? Troligtvis inte.

Så länge något inte är infört kan man stenhårt hålla på sina ideologiska ideal. Men hur blir det sen?

Det är lätt att säga att skolan SKA ge den hjälp man vill ha. Det är lätt att säga att uppkomsten av allt fler läxhjälpsföretag är ett tecken på att skolan får för lite pengar och att allt skulle lösa sig genom att tillföra mer medel till skolan.  För antalet av företag som erbjuder läxhjälp har verkligen ökat de senaste fyra åren. Och detta på grund av en stor efterfrågan. Inte bara på hemundervisning utan även kurser och träning i grupper. Vilka tjänster som erbjuds av ett av de största företagen i går att läsa vidare om här och visst är det uppenbart att utbud och efterfrågan går hand i hand.

Men av de som sa att de inte skulle anlita läxhjälp – hur många har idag gjort det så här några år efteråt? Troligtvis en hel del. För vad gör man när barnet inte hänger med i skolan och hjälpen inte finns? När lärarna säger att de gärna vill ge extrastöd men att resurserna inte tillförs till skolan. Hur många sitter och håller på sina ideal så hårt att man hellre offrar sina barns framtida skolgång? Detta oavsett om det handlar om att man siktar på att klara av skolan eller om man vill ha riktigt höga betyg för att nå den utbildning man vill.

Det är nog inte så många. Det är nog så att man lättast är ideologisk i teorin. När det blir praktiskt ser man om sitt eget hus i första hand.

Ny lärlingsreform

- Sverige behöver genomgå ett systemskifte för lärlingsutbildningar och slå in på samma väg som Tyskland och Österrike, säger utbildningsminister Jan Björklund.

Budgetpropositionen innehåller förslag för att täcka extra utgifter för den enskilde lärlingen under tiden på arbetsplatsen, förslag för att öka kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet och incitamenten för arbetsgivare att ta emot lärlingar samt förslag för att lärlingsutbildning ska anordnas i större utsträckning. Den totala utgiftseffekten av dessa förslag beräknas till sammanlagt över en miljard kronor för åren 2014-2017.


1. Kostnadsersättning till lärlingar

Den elev som är lärling kan under tiden på arbetsplatsen ha ökade kostnader för resor till arbetsplatsen och för måltider. Ingen elev ska behöva välja bort lärlingsalternativet av ekonomiska skäl och därför föreslås att en kostnadsersättning till eleven införs. Den bör vara på 1000 kronor per studiemånad då lärlingen har utbildningskontrakt, vilket motsvarar ca 100 kronor per dag som eleven är på arbetsplatsen.


2. Höjt anordnarbidrag

Den arbetsplats som tar emot en lärling får i dag 30 000 kronor per lärling och år i s.k. anordnarbidrag. För att öka incitamenten för arbetsgivare att ta emot lärlingar föreslås att anordnarbidraget höjs med 17 500 kronor per lärling och år. Därutöver föreslås anordnarbidraget höjas med ytterligare 10 000 kronor per lärling och år om den handledare som lärlingen har på arbetsplatsen har genomfört en av Skolverket godkänd handledarutbildning.


3. Utvecklingsstöd

Det finns i dag ett stort antal kommuner som inte har någon lärlingsutbildning i egen regi eller enbart har det i mindre omfattning. För att lärlingsutbildning ska anordnas i större utsträckning föreslås ett tidsbegränsat utvecklingsbidrag i form av ett riktat statsbidrag med detta syfte. Skolverket bör också få i uppdrag att på andra sätt stimulera att lärlingsutbildning anordnas.


4. Stöd till branscher m.m.

Flera branschorganisationer visar stort engagemang och vilja att arbeta för ökad kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet (APL), både inom lärlingsutbildning och inom skolförlagd yrkesutbildning. För att stödja detta föreslås ett utvecklingsstöd till branscherna under tre år. Dessutom bör samverkan mellan branscher och skolmyndigheter kring yrkesutbildningsfrågor utvecklas på nationell nivå.


5. Gymnasial lärlingsanställning

Regeringen vill införa en ny särskild anställningsform, gymnasial lärlingsanställning, som bygger på att lärlingen är elev och får lön enligt avtal. Regeringen planerar därför att lägga en proposition om detta i höst.

Utgiftseffekt av förslag i BP14 (mnkr)


Satsning 2014 2015 2016 2017 perm
1. Kostnadsersättning 57 75 91 102 102
2. Höjt anordnarbidrag 97 142 181 210 265
3. Utvecklingsstöd 30 30 30 30
4. Stöd till branscher m.m. 15 27 27
Summa 199 274 329 342 367

 

Insatser för fler män i förskolan

Också Skolverkets uppdrag om att genomföra en informationskampanj om lärar- och förskolläraryrkena (U2010/7661/S, U2012/6128S) kompletteras för att till viss del specifikt inriktas på att attrahera fler män till förskollärarutbildningen.

- Det är viktigt för barnen i förskolan att få möta en mångfald bland personalen – både könsmässigt och på andra sätt. Nu tar vi ett första steg på väg mot fler män i förskolan, säger Maria Arnholm jämställdhets- och biträdande utbildningsminister.

Uppdragen löper under 2013 och 2014 och sammanlagt får Skolverket 3 750 000 kronor för att genomföra satsningarna.

Folkhögskolor blir resurs i nyanländas etablering

- Folkhögskolorna har länge varit en outnyttjad resurs när det gäller integration av nyanlända. Såväl Arbetsförmedlingen som folkhögskolorna själva och utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare har pekat på detta. Nu gör vi från regeringens sida det möjligt att i större utsträckning ta till vara folkhögskolornas kunskap och erfarenhet för att påskynda nyanländas etablering i samhället, säger integrationsminister Erik Ullenhag.

- Folkhögskolorna har i snart 150 år hjälpt generation efter generation in i arbete, studier och samhällsgemenskapen. Med den här satsningen får de nu verktygen att än bättre möta vår tids stora integrationsutmaning, säger jämställdhets- och biträdande utbildningsminister Maria Arnholm.

Proposition: Avtal med Eric-konsortium för den Europeiska spallationskällan

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett avtal mellan Sveriges regering och ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur, en verksamhet som för närvarande bedrivs av European Spallation Source ESS AB.

Prop. 2012/13:190 Avtal med Eric-konsortium för den Europeiska spallationskällan

Utbildningsdepartementet, 6 september 2013

Unescos generaldirektör Irina Bokova besöker Stockholm

Hon medverkar vid World Water Week på Älvsjömässan. Årets tema för veckan är vattensamarbete. Generaldirektören träffade statsråden Birgitta Ohlsson för diskussioner om Unescos arbete med yttrandefrihet och journalisters säkerhet och statsrådet Maria Arnholm för samtal om Unescos arbete för jämställdhet.

Utbildningsdepartementet, 3 september 2013